Valitse Sivu

Bartolomé de las Casas – indianernas beskyddare

Bartolomé de las Casas – indianernas beskyddare

“Din byggnad var en organiserad blomma.

Erövrarna ville betrakta dig
uppifrån (från sin höjd)
lutande sig likt skuggor av sten
mot sina stora svärd, besudlande
med sina sarkastiska spottsalvor
ditt initiativs länder,
sägande: “Där går agitatorn”,
ljugande: “Utlänningarna
betalade honom”,
“Han har inget fosterland”, “Han är en förrädare”,
men din predikan var inte
en bräcklig, minst något sällsamt
rättesnöre, passagerarens klocka.
Ditt trä var bekämpande skog,
järn i sitt naturliga ursprung, dolt
för varje ljus av den blommande jorden,
och än mer, det var djupare än så:
I tidens enhet, i livets
förlopp, var din framsträckta hand
en zodiakens stjärna, folkets tecken.
Fader, följ mig idag in i detta hus.
Jag skall visa dig breven, mitt folks
plåga, den förföljda människans plåga.
Jag skall visa dig de gamla smärtorna.

Och för att inte falla, för att låta mig stå fast
på jorden, för att fortsätta kämpa,
lämna i mitt hjärta det irrande vinet
och din mildhets oblidkeliga bröd.”

P. Neruda: Canto General, 1970:
”Fray Bartolomé de las Casas”, sidor 89 till 90

Under de senaste åren har jag besökt Mexiko ett antal gånger. Mexico City är redan bekant lika så Jungfru Marias uppenbarelseort Guadalupe med den lutande katedralen vilken byggdes av conquistadorerna på aztekernas gamla huvudstad Mexiko-Tenochtitlan. Jag har besökt många av olika indianstammar byggda pyramider bl.a jättepyramiden Teotihuacan. Många var och är  större än Egyptens pyramider. Jag har rest genom Mexico från gränsen till USA i norr till gränsen till Belize i söder. Jag har talat med Yukatan-uddens maya-indianer. Jag har besökt deras nu i ruiner varande handelsstäder, fästningar, överklassens förfallna villor och templen. 

Historia

Indianernas historia går tillbaka åtminstone 11 500 år. Men allt har sitt slut. Mexikos indiankultur krossades under ett fåtal år av de spanska conquistadorerna under Hernán Cortés (1485–1547), som dog i sviterna av syfilis i Spanien och Francisco Pizarro (1478–1541) som halshöggs i Lima i början på 1500-talet. Dessa folkmördare har ansvaret för att i stort sätt hela Latinamerikas kulturarv försvann. I Mexiko decimerades befolkningen från 30 miljoner till 1,5–3 miljoner och århundradens konstskatterna smältes ner till guldtackor och fördes till Spanien för att där finansiera europeiska krig och det spanska hovets maktlystenhet samt lyxliv. Den återstående indianbefolkningen förslavades. Indianerna uppfattades inte som människor utan som varor som kunde säljas och köpas. 

Bartolomé de las Casas (1484–1566) kom till spanska Hispaniola tidigt redan år 1502 som endast 18 år gammal. Kolumbus hade “hittat” Amerika bara tio år tidigare. Man kan säga att las Casas var med från början från det att Hernan Cortes erövrade Mexico fram till områdets totala förstörelse. I verkligheten var han redan i Hispaniola före Cortes och kände mycket väl till förhållandena där. 

Las Casas är antagligen till sitt ursprung “converso” eller omvänd jude av franskt ursprung. Han kom först till Cuba var han var slavägare såsom många andra. I sin ungdom var han verkligen inget “helgon”. Han var slavägare och deltog i slavräder i Hispaniola. Dominikanerna införde en ny praxis gällande ägandet av indianslavar. Slavräderna och grymheterna kring dem uppfattades som folkmord. De som deltog i räderna fick inte längre mottaga biktens sakrament. Detta gällde även las Casas. 

Bartolomé de las Casas ändrade nu helt sin tidigare livstil och sina värderingar. Han prästvigdes som den första prästen i Hispaniola 1510 endast 26 år gammal. Han deltog också som präst i flera slavräder. Men nu predikade han emot slaveriet av indianer. Han ansåg att Spaniens politik i Hispaniola var olagligt, inhuman och emot kyrkans lära. Han sålde sina slavar och började aktivt predika mot slaveriet. Han gjorde flera försök att ändra på det omänskliga slaverisystemet genom att bl.a. vädja till den spanska kejsaren. Han misslyckades. Och dokumenterade händelserna. Han skrev år 1516 verket “Memorial de Remedios para Las Indias” var han ansåg att man i stället för indianer skulle använda sig av svarta slavar som importerades från Afrika. Fernando de Alva Ixtlilxóchitl anser att las Casas var mera indian än indianerna själva och att hans verk, bl.a. “Historia General de las Indias”, inte är helt trovärdiga. 

Indianernas försvarare

Las Casas utnämndes av den spanska kungen till indianernas försvarare. Dominikanerna fortsatte att vägra bikt åt slavägare och ansåg att präster som gjorde detta begick dödssynd. De spanska slavägarna sökte nu att döda eller fördriva las Casas. Han tvingades fly i kloster och återvände till Spanien. År 1527 började han skriva indianernas historia. Han deltog i Cortés erövring av Mexiko och kände även Perus erövrare Francisco Pizarro som han försökte träffa.

Franciskanerna och dominikanerna hade två olika metoder att konvertera och döpa indianer. Franciskanerna praktiserade massdop såsom Karl Den Store gjorde på 700- och 800-talen, medan dominikanerna ansåg att individuella dop var viktiga för då lärde katekumenen känna tron. I detta sammanhang skrev las Casas verket “De unico vocationis Modo” om principerna kring indianernas konversion. Som ett resultat av franciskanernas och dominikanernas trostvister skrev påven Paulus III (1468–1549) encyklikan “Sublimis Deus” (2.6.1537) var han konstaterade bl.a. följande:

  • indianerna är människor
  • de har själar
  • de är inte satans instrument på jorden
  • de är inte mänsklighetens fiender
  • de får inte sättas i slaveri eller förslavas
  • de har rätt till frihet och egendom

Encyklikan tar en stark ställning mot slaveri. 

På basen av sina erfarenheter predikade las Casas att all omvändelse av indianer måste fylla två krav:

– evangeliet gäller alla människor och alla människor måste behandlas likvärdigt samt

– all omvändelse måste vara frivillig och grundad på att individen har kunskap och förståelse av tron

Det latinamerikanska slaverisystemet den s.k. encomiedan som infördes av Cortes avskaffades 1523, men infördes på nytt ett par år senare. Den 20.11.1542 bekräftades dess avskaffande åter av Spaniens kung. Han hävdade att det var förbjudet att ta indianer som slavar. 

Las Casas utnämndes 1545 till Chiapas biskop. Han exkommunicerade varje individ som misshandlade indianer. Las Casas kallades nu till Spanien för att försvara sina åsikter i en allmän debatt. Motargumentet var att fångar tagna i krig kunde förslavas. Debatten ledde inte till ett slutgiltigt beslut för att flera av debattörernas anhängare var stora slavägare. År 1552 skrev las Casas kanske sitt mest kända verka “Brevisima relation de la destruction de las Indias”. Las Casas var nämligen orolig att Spanien p.g.a. sin omänskliga politik mot indianerna skulle hamna i Guds onåd och offer för hans vrede. 

Las Casas verksamhet och publikationer ledde till nya lagar år 1542. Enligt dessa lagar avskaffades slaveriet inom de länder som Spanien koloniserade. Dessa lagar var de första var man uttryckligen förbjöd slaveri i områden som man koloniserade. Ännu i vår tid praktiseras inofficiellt slaveri i synnerhet i Afrika och i många arabstater. USA’s delstat Colorado avskaffade formellt slaveriet i sina fängelser först 2018. 

Las Casas dog som 81 årig i Madrid. 

Las Casas grundade sin uppfattning om universella mänskliga rättigheter på Tomas av Aquinos och Augustinus polito-teologiska tankegångar. Las Casas ansåg att alla folk i hela världen är människor, sålunda har de en naturlig rättighet till frihet. Idag hedras las Casas minne i många länder i Latin Amerika bl.a. Mexico och Guatemala. Vatikanen har år 2002 inlett en process för att saligförklara las Casas.

Jan-Peter Paul

——————

Källor

  • Innes Hammond (1973) Conquistadorit – espanjalaiset valloittajat, Weilin + Göös, Tapiola (326 sidor)
  • Ixtlilxochitl Fernando de Alva (1500) Horribles Crueldades de los Conquistadores de Mexico i Innes (1973 sid 314)
  • Neruda Pablo (1970) Canto General I, Bo Cavefors BokförlagUddevalla, Sverige (238 sidor)
  • Timeline of abolition of slavery and serfdom, Wikipedia 11.11.2019

Tietoja kirjoittajasta

Jan-Peter Paul

Ekon. dr. Jan-Peter Paul är docent och författare. Han har verkat i ledande ställning i näringslivet och inom EU-kommissionen. Han är aktiv i många organisationer inom den katolska kyrkan i Finland.

Uusin lehti ja arkisto

Uusimpia videoita

Ladataan...

Aihevalikko

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Arkistot

Tilaa tiedotteemme