Valitse Sivu

Tidegärden:
Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min Frälsare

Tidegärden:<br>Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min Frälsare

I fjol kom den katolska kyrkan ut med “Timmarnas liturgi” för åren 2021 – 2045 på svenska. Det är första gången verket är så detaljerad, gediget och omfattande. Det består av fyra delar totalt på ca 7000 sidor. Tidebönen eller tidegärden är en del av den katolska kyrkans officiella liturgi. Genom denna innesluts människan i den dagliga bönen eller den “aldrig upphörande andhämtningen”.  Genom vanan att be tidebönen får man en struktur för sitt andliga- och böneliv, ja livet överhuvudtaget. Jesus har ju manat oss att vi alltid måste be och aldrig ge upp. En kristen lever alltid i hoppet.

Tidebönen består av sju delar; först läsningsgudstjänst, sedan morgonbön eller laudes, bönerna under dagen d.v.s. ters, sext och non samt vesper på kvällen och completorium inför natten. Dagen omsluts på detta sätt i en ständig kontinuerlig bön som bes i kyrkorna, klostren och hemmen över hela världen. Det kristna livet anses vara en leitourgia där man överlåter sig själv i tjänst åt Gud och medmänniskor. Man lever ju inte huvudsakligen för sig själv utan för andra.

Leitourgia betyder på grekiska “arbetet för folket”. Enligt den kristna traditionen är bönen, den heliga mässan och andra religiösa handlingar offergåvor som man genom liturgiska handlingar och bön utför för sig själv, sina nästan samt för de avlidna i skärselden, i synnerhet för ens närmaste avlidna.  Under den hedniska antiken ansågs leitourgia vara en form av skatt som rika frivilligt betalade mot hedersomnämnanden och andra icke-finansiella belöningar. Under romartiden finansierades bl.a. vägbyggen, broar, legionernas mat etc genom denna frivilliga leituorgia. Grunden för hela begreppet är uttryckligen just frivillighet och den personliga uppoffring.

Begreppet leitourgia eller liturgi övertogs av den heliga kyrkan på 300-talet i synnerhet av klostren. Man bad en gemensam bön vid skymningen innan nattens mörker då man måste tända ljuset och oljelampan. Man bad också på morgonen när dagsljuset återkommer och dagen bryter in. Dagens korta bönestunder kommer direkt från bibeln. Under den tredje timmen samlades apostlarna, vid sjätte timmes samlades de på taken för att be och på nionde timmen sjöng apostlarna lovsånger till Gud. Här är Jesus själv ett exempel för oss alla. Hela hans liv präglades av bön, både privat och kollektiv. De sista orden han sade på korset var likaså en bön. 

Han vakade under natten och levde 40 dagar i fasta i öknen. Han befallde alla att be och att be i hans namn. Han gav oss bönen Fader vår. Apostlarna följde Jesus exempel. De lovprisade och tackade Gud i bön. Bön skall vara förbunden med Kristus för att han är medlaren mellan Gud och människor. 

Genom timmarnas liturgi upprättas en strukturerad omfattande dialog mellan Gud och människan. Kontinuerligt återkommande böner är t.ex. Fader vår, Sakarias lovsång Benedictus, och Marias lovsång Magnificat. Timmarnas liturgi har en speciell plats under pilgrimsfärder t.e.x. till Rom, Jerusalem, Lourdes eller Santiago de Compostela samt under reträtter och kyrkoårets högtider. 

“Timmarnas liturgi” är ett detaljerat verk var alla dagens böner och psalmer är samlade i en systematisk helhet. Man ber, läser ur Bibeln, både Gamla och Nya testamentet, och ur martyrers och heligas skrifter. Anvisningarna är detaljerade och lätta att förstå. De dagliga återkommande texterna blir snart en vana och ett sätt att leva i bön från tidig morgon till sent på kvällen.

Marias lovsång eller Magnificat är ett bra sätt att komma till ro och rätt stämning på kvällen:

Min själ prisar Herrens storhet

min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna,

från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig,

hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom

varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner,

och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor,

och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel

och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham

och hans barn, för evigt.

(Lk. 1:46-55)

Jan-Peter Paul

Aftonandakt (Radio Vega) 25.4.2022

Tietoja kirjoittajasta

Jan-Peter Paul

Ekon. dr. Jan-Peter Paul är docent och författare. Han har verkat i ledande ställning i näringslivet och inom EU-kommissionen. Han är aktiv i många organisationer inom den katolska kyrkan i Finland.

Jätä vastaus

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Aihevalikko

LUE FIDES (pdf)

Uusin lehti || Arkisto (2001–)

KATOLINEN VARTTI (audio)

Kaikki lähetykset 2020-

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Uusimpia videoita

Ladataan...

Arkistot

Tilaa tiedotteemme