Valitse Sivu

KYRKANS EKONOMISKA ÖVERSIKT INFÖR ÅRET

KYRKANS EKONOMISKA ÖVERSIKT INFÖR ÅRET

Kära Fides-läsare,

Vi lever just nu i osäkra tider i världen. På grund av flera faktorer är det utmanande att planera för framtiden för vår verksamhet. På grund av detta försenades slutförandet och antagandet av budgetarna till slutet av februari 2022. Ekonomiska rådet av Stiftet behandlade budgetarna redan 10 december 2021. Då beslutade rådet att budgetarna inte kunde godkännas förrän vid mötet den 25 februari 2022. Även då innehåller budgetarna vissa osäkerheter.

För det senaste året 2021 har bokslutet ännu inte färdigställts och revisionsberättelsen och godkännandet av bokslutet har ännu inte gjorts. Det finns dock gott om tid till slutet av april.

Bokslutet

Tabellerna i recensionen finns i den finska versionen som publicerades i Fides 3/2022. Vänligen kolla faktor där. T.ex. medlemsinkomstutveckling 2019–2021 (medlemsavgifter, donationer och mässokollekter).

Tiden för coronapandemin har klart påverkat våra medlemsintäkter. Nedgången i slutet av 2021 var -16%. Kollekterna har sjunkit mest med -34 %, vilket förklaras av samhällets restriktioner för att delta i mässor. Också medlemsavgifter och donationer har  minskat med 7–15 %. Man får hoppas att året 2022 blir ett bättre år. År 2022 når vi ännu inte 2019 års nivå i medlemsinkomster. De inkomsterna är viktiga i vår finansiering. De står för 32 % av den totala finansieringen i 2022 års budget, vilket är en för låg siffra för en sund utveckling. I församlingarnas budgetar är betydelsen av medlemsinkomsterna större än i stiftet: 56 %. Det är högst önskvärt att medlemsinkomsterna övergår till en tydlig ökning efter koronapandemins slut. Förhoppningsvis kommer osäkerheten som orsakats av kriget i Ukraina, inte att försvaga medlemmars möjligheter att bidra. 

Hyresintäkter

Utöver medlemsintäkter är en betydande inkomstpost för kyrkan hyresintäkter, som i huvudsak erhålls från de hyrda lägenheter. På totalnivå står hyresintäkterna för 12 % av kyrkan finansiering, men för vissa enheter är hyresintäkterna mycket viktigare.

Trots de osäkra tiderna är hyresläget för lägenheter nu bra och hyrorna har utvecklats positivt. Vid årsskiftet har hyresintakterna under tre års period stigit med 27 %, vilket delvis förklaras av det goda hyresläget. De flesta lägenheterna hyrs dessutom ut till närmast marknadsmässig hyra. Det belopp som budgeterats för 2022 har räknats så, att av de bostäder som stiftet ägs, får vi en högre hyra. Detta på grund av en hel del grundläggande förbättringar i lägenheterna under de senaste åren.

Försäljningsintäkter av Stiftets avdelningar

När det gäller stiftet, ägnas särskild uppmärksamhet åt dess avdelningar (Kommunikations-, Publikations- och Utbildningsavdelningen). Dessa enheter säljer böcker, läromedel och får tidningsintäkter.

Under coronapandemin har avdelningarnas försäljningsintäkter minskat. Och troligen kommer situationen inte att förbättras i år. År 2022 kan det bli totalt 46 000 euro som försäljningsintäkter, jämfört med 54 000 euro år 2019. Försäljningsintäkter täcker bara cirka 16 % av driftskostnaderna.

Fastighetskostnader

I kyrkans utgiftsstruktur utgör fastighetsutgifterna den viktigaste utgiftsposten efter personalutgifter. I det pågående årets budget antar vi att kostnaderna  stiger (+ 21 %), delvis på grund av inflationen i Finland. Fastighetsutgifterna i 2022 års budget beräknas till 574 000 euro, inklusive fastighetsutgifter och vederlag, men inga renoveringskostnader. Det är säkert så att ingen vet hur utvecklingen går på riktigt. Stiftet står för 21 % av alla fastighetsutgifter, resterande 79 % är utgifter som uppkommit i församlingar.

På kyrkonivå som helhet är fastighetsutgifterna (exklusive renoveringar) 26 % av driftsutgifterna (Bdg. 2022). Andelen kommer naturligtvis fortfarande att öka om renoveringskostnader räknas in. I församlingens budgetar är fastighetsutgifterna viktigare än i stiftet: 33 % av församlingens driftsutgifter är fastighetsutgifter. Den nuvarande situationen är mycket utmanande då energikostnaderna stiger. De senaste tre åren har el- och fjärrvärmekostnaderna ökat med 12 %, vilket innebär merkostnader på cirka 20 000 euro. Man kan anta att dessa kostnader fortfarande kommer att kraftigt stiga i år. Kostnadsökningen varierar naturligtvis från enhet till enhet.

Tidningen Fides kommer att ha en mer detaljerad analys av bokslutet i juni.

Budget för 2022

Som redan nämnts för fastighetskostnader är det svårt att förutsäga hur världen kommer att utvecklas under de kommande månaderna. Många faktorer kan förändra utvecklingen. Under våren kan vi se, om det händer eskaleringen av kriget i Ukraina. Och vilka är dess ekonomiska inverkan på samhällen, människors försörjning, flyktingströmmar och världshandeln. Det verkar starkt som att fientligheterna och  coronapandemin samt klimatförändringsåtgärder orsakar hög inflation världen över. Och kanske till och med en internationell matkris är på väg att vänta? Inflationen kommer sannolikt att stiga ytterligare från den nuvarande nivån, som redan är nära 5 % i Finland. Detta påverkar medlemmarnas förmåga att stödja kyrkan och att överleva ekonomiskt i sina egna liv i allmänhet. En allt större del av medlen går till ökade energikostnader, bränslen och stigande matkostnader. Dessutom kan arbetslösheten öka. Ambitiösa klimatförändringsprojekt som planeras i Europeiska Unionen kommer säkert också att höja priserna.

Det finns många frågetecken kring de bidrag som kyrkan får från utlandet. Situationen för utländska finansiärer är lika osäker som vår. Vi kan möjligen få mindre bidrag för våra behov från Tyskland och övriga Europa. Avkastningen på fondsplaceringarna kommer sannolikt också att minska till följd av kriget i Ukraina. Detta utveckling återspeglas redan i stiftets siffror från och med årsskiftet. Avkastningen på vår aktieportfölj var på vägen neråt -8,44 % i februari.

Det finns också oklarheter om hur mycket nödvändiga investeringar kan man förverkliga det här året. Det är normalt att renoveringar kommer att bli mer exakta när de fortskrider. Detta kan ge överraskningar till vår budget. Den budgeterade nettoinvesteringen för året (minus tyska bidrag) är cirka 15 % av kyrkans totala utgifter, eller cirka 400 000 euro. Om beloppet ökar från detta kan det bli problem med finansieringen.

Med tanke på förändringar i kostnader, är saken också oroväckande för kyrkans anställda. För tillfället har kyrkan knappast råd att höja lönerna ens på nivån av indexhöjningar. Lönenivån för arbetare är redan ganska blygsam jämfört med situationen på landet och läget försämras snabbt på grund av hög inflation. Det gäller både prästers och lekmäns köpkraft. I framtiden bör det vara årligen möjligt att göra indexhöjningar på personalens löner.

Budgetsiffror

Inför själva analyser av budgetsiffror löner det sig att titta på den utveckling av medlemsinkomsterna som redan har pågått i år. För de första två månaderna finns det nästan definitiva medlemsinkomstdata att använda. Dessutom har medlemsavgiftsfakturor skickats till vuxna medlemmar i slutet av januari, så de har hunnit påverka februari medlemsinkomster. Även 2021 skickades brevet samma tid, så en jämförelse mellan de två åren är möjlig. I slutet av februari i år hade medlemsinkomsterna tillförts 174 000 euro, jämfört med 163 000 euro vid samma tidpunkt förra året (+ 7 %).

Medlemsinkomstutvecklingen har varit i en uppåtgående trend i början av detta år, även om tillväxten fortfarande är mycket blygsam. Minskningen av donationer (-36 %) och ökningen av kollekter (+ 44 %) visar att coronabegränsningar har hävts och mässogäster har börjat att ge mera kollekter på mässor och samtidigt minskat att ge donationer. Det är ännu inte möjligt att av dessa siffror utläsa hur hela året kommer att gå. Förhoppningsvis kommer intäkter att öka under de kommande månaderna och brevet börjar ge resultat.

Om vi ​​tittar på budgeten för 2022 kan vi presentera följande siffror: 

¹ Inhemska och utländska bidrag utan renoveringsbidrag från utlandet.

² Driftskostnader samt investeringar minus renoveringsbidrag.

³ I resultatet ingår även investeringar och försäljning av egendom (200 000 euro).

Även i år får kyrkan sälja sin egendom, om än med en relativt liten summa. Stiftets resultat tycks utvecklas till ett litet överskott, vilket jämnar ut församlingarnas underskott. Finansieringsmässigt bygger budgeten främst på medlemsintäkter och bidrag utan renoveringsbidrag (59 %). De största driftskostnaderna är personalkostnader och fastighetskostnader som täcker 2/3 av alla driftkostnader.

Investeringar

Nästan alla investeringar kommer att göras i år på församlingarnas sida. Beloppet för bruttoinvesteringar i församlingar är 550 120 euro. Vi hoppas få 168 353 euro i renoveringsbidrag från Tyskland, vilket är 31 % av bruttoinvesteringarna. Den mest dyraste renoveringen kommer att göras i Henriks församling, över 170 000 euro. Den största osäkerheten i reparationerna är relaterad till omfattningen av Josefs renoveringar. Renoveringen har redan påbörjats i Tammerfors förra året och kommer att fortsätta i år (150 000 euro). Likviditetsmässigt är bruttomängden av renoveringar viktig. Hur man finansierar renoveringar, då det tyska bidraget vanligtvis betalas ut först efter att renoveringen är klar. Detta princip orsakar likviditetsproblem.

Förväntat resultat av församlingar

Verksamheten i församlingarna som helhet är i överskott (295 000 euro) på grund av de stora församlingarnas resultat. Men för små församlingar är situationen oroande. Läget  förvärras ytterligare av inkluderingen av investeringar (det tyska bidraget har redan tagits till godo i siffrorna). Om man räknar med investeringarna blir församlingarnas totala resultat ett underskott på -84 000 euro. Av de enskilda församlingarna är det bara Maria församling som kan uppvisa ett överskott totalt resultat. Det finns förstås också stora skillnader i församlingnarna hur man kan finansiera renoveringar på egen hand. Några församlingar har bättre förutsättningar att täcka investeringskostnader på egen hand. Svårast är det i de två minsta församlingarna, Josef och Olav, med ett sammanlagt underskott på -48 000 euro.

Möjligheter att hjälpa till

Utvecklingen av medlemsinkomsterna har varit relativt varierande i olika församlingar. Utvecklingen har påverkats kraftigt av coronapandemin. Olika sociala restriktioner gjorts av myndigheterna, har stoppat insamlingen av mässokollekter i olika skeden under pandemin. Vid utgången av 2021 hade medlemsinkomsterna endast tillkommit 808 000 euro, jämfört med 962 000 euro i slutet av 2019. Minskningen var -16%. En liten ökning (823 000 euro) har budgeterats för pågående år. För församlingarnas del, kan man se att i små församlingar är stödet från medlemmarna klart större än i de stora. I årets budget har man räknat att till exempel en enskild vuxen medlem i Olavs församling betalar ett årsbidrag på 80 €, jämfört med drygt 40 € i till exempel Henrik och Birgitta. I genomsnitt förväntas en vuxen medlem betala ett årsbidrag på 52 euro till sin församling under pågående året 2022.

Sammantaget skulle det i en såhär oviss värld vara viktigt för kyrkans medlemmar att ta ansvar för att bidra kyrkan med alla medel som står till vårt förfogande. Dessa inkluderar betalning av en medlemsavgift, frivilliga donationer och mässokollekter. Därutöver finns alltid möjlighet att göra testamenter. Om du vill upprätta ett testamente till kyrkan, vänligen kontakta Stiftets finansbyrå för tilllägsinformation. Man kan också bidra projekt som omfattas av insamlingstillstånd utfärdat av en Polismyndighet. Dessa projekt och andra instruktioner kommer att listas på kyrkans hemsida. Stort tack på förhand för alla era bidrag!

Trots alla osäkerheter, en välsignad vår till alla. Tack till varje volontär för er viktig insats till församlingsarbetet.

Peter Kuronen

Stiftets ekonom

Finansbyrå

Tietoja kirjoittajasta

Aihevalikko

LUE FIDES (pdf)

Uusin lehti || Arkisto (2001–)

KATOLINEN VARTTI (audio)

Kaikki lähetykset 2020-

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Uusimpia videoita

Ladataan...

Arkistot

Tilaa tiedotteemme