Valitse Sivu

Om första halvårets ekonomi 2023

Om första halvårets ekonomi 2023

Den varma sommaren glider mot sitt slut och livet återgår till vardagliga rutiner. När man tänker på rutiner är det bra tillfälle att prata om kyrkans ekonomi och dess behov. Kyrkans ekonomi vilar på stöd från privata församlingsmedlemmar och vänner. Visst får vi en del bidrag från inhemska och utländska organisationer, men deras betydelse minskar år för år. Särskilt i år har bidrag från Tyskland minskat. Förståeligt nog, osäkerheterna i olika delar av Europa minskar givarnas möjligheter att ge medel för att bidra oss.

I slutet av artikeln går jag kort igenom kyrkans ekonomiska situation mot bakgrund av siffrorna. Mer detaljerade ekonomiöversikter kommer senare under hösten och sifferuppgifter har även lagrats på kyrkans hemsida i ekonomidelen.


Det är kanske värt att, som en uppfräschning, presentera hur kyrkan kan stödjas ekonomiskt. Det finns många sätt.

1. Betalning av medlemsavgifter. Ur kyrkans synvinkel är det effektivaste och billigaste sättet att stödja verksamheten att betala en månatlig medlemsavgift till det konto som församlingen tillhandahåller. Även kyrkans regler förpliktar alla som har möjlighet, att betala medlemsavgiften. Endast medlemmar i kyrkan kan betala medlemsavgiften. Om varje arbetande vuxen medlem betalade en medlemsavgift på 15-25 euro per månad, skulle vår ekonomi vara på god fot och vi skulle till och med kunna utveckla verksamheten på ett målmedvetet sätt. Det skulle alla tjäna på. Antalet medlemmar i vår kyrka ökar för varje år, och det finns verkligen ett behov av att utveckla verksamheten.

–Medlemsavgifter går direkt till respektive församlingens konto. Kom ihåg att använda referensnumret på medlemsavgiftsfakturorna. Numret har varit detsamma i flera år, så det är inte nödvändigt att vänta på en ny räkning. Mellan denna tidning finns dock den senaste fakturan.

2. Kollekten som samlas in under mässan är ett bra sätt att ge stöd till kyrkan, om du hjälper kyrkan oregelbundet, eller inte är medlem i kyrkan eller bara besöker församlingen. Kollekter orsakar dock mycket arbete i församlingarna. Det finns strikta regler för att behålla pengarna, pengarna ska räknas, bokföras, föras till banken och banken tar en provision för insättningen. En del av medlen går med andra ord på bankens utgifter och extra redovisningskostnader. Tack dock till alla bidragsgivare för stödet! Det är fint att antalet mässokollekter har ökat betydelsefullt efter coronapandemin.

3. Frivilliga donationer är en möjlighet att hjälpa församlingar om läsaren känner behov. Eftersom de är frivilliga, helt oorganiserade bidrag, kan kyrkan inte grunda sig på dem för sin verksamhet. Men tack till alla som har gjort och gör dessa donationer.

4. Testamentsdonation är också ett sätt att hjälpa kyrkan. Varje finländare kan minnas kyrkan i sitt testamente, och kyrkan behöver, som trossamfund, inte betala arvsskatt på donationer. På så sätt återstår hela det skänkta beloppet för att stödja kyrkans arbete. Vi har en ny färdig broschyr som förklarar vad ett testamente innebär och annan viktig information om att donera. Broschyrer kan erhållas från församlingarna eller stiftets ekonomibyrå. Den kann också läsas via kyrkans officiella nätsidor.

5. Stödja projekt genom att tillhandahålla medel till ett bankkonto som öppnats för insamlingstillstånd. Stiftets ekonomikontor har fått ett penninginsamlingstillstånd från polismyndigheten som kan användas för att finansiera olika projekt. För detta ändamål finns det ett bankkonto, från vilket medlen riktas till varje projekt, när du anger korrekt referensnummer vid betalningen. Projekten presenteras på kyrkans officiella hemsida (katolinen.fi/avustukset/). Genom att donera medel till dessa destinationer kan givaren stödja ett projekt som är viktigt för just honom.

För närvarande kan mindre än hälften av de totala kostnaderna för kyrkans verksamhet täckas med dessa medel. En del av de återstående kostnaderna täcks av de hyresintäkter som finns från lägenheterna. Men en betydande del täcks av bidrag från olika organisationer. De viktigaste bidragsgivarna finns i Tyskland. Men staten ger också ett betydande belopp till vår verksamhet utifrån religionsfrihetslagen. Storleken på utländska bidrag är kopplat till bidragsbeslut som organisationer fattar efter att vi först lämnat in en ansökan. Trenden i antalet bidrag minskar klart, så vi behöver få mer stöd från våra egna medlemmar än idag. Ett bra mål vore att våra medlemmar och vänner stödjer vår kyrka så att minst 2/3 av utgifterna täcks på detta sätt. Medlemsavgiftsblanketten mitt i denna tidning är ett bra sätt att sköta ärendet på egen hand, om läsaren är medlem i kyrkan.


Kyrkans ekonomiska situation och penningtillräckligheten har försvagats något i år. I slutet av juni – när ett halvår har gått – var det sammanlagda underskottet för alla kyrkans enheter -61 146 euro. Framför allt har stiftets underskott ökat, på grund av kostnadsökningen på grund av hög inflation och att flera utlandsbidrag har minskat. Stiftet har också behövt lämna stora belopp i bistånd till våra minsta församlingar, som annars inte skulle ha överlevt. Sammantaget var stiftets underskott i slutet av juni -280 959 euro.

De stora församlingarnas ekonomiska situation är ganska stabil, alla hade överskott i slutet av juni. Men för nästan alla kyrkliga enheter har situationen försämrats sedan förra året. Kostnadstrycket orsakat av hög inflation och minskade subventioner är synliga i ekonomin. Anledningen till att vara glad är ökningen av antalet mässkollekter efter coronapandemin, då mässaktiviteten har återupptagits. Dessutom har hyresintäkterna från lägenheter vuxit positivt. Stiftet och församlingar har flera lägenheter som de hyr. Istället har avkastningen på investeringarna varit negativ, med aktiekurser som fallit överallt.

Kyrkans fastigheter är till största delen gamla och i stort behov av renovering. I år, särskilt i Tammerfors, har ett stort renoveringsprojekt genomförts, men renoveringar som kräver mycket pengar bör snart starta i Kuopio. Vi får vanligtvis stöd från Tyskland för sådana projekt (cirka 60 % av projektkostnaderna), men det bästa sättet att stödja projektens framgång är att stödja projekten genom att betala in pengar till ett insamlingskonto. Församlingen Josef i Kuopio är mycket liten och klarar inte av sina renoveringskostnader ensam.

Så det ligger i kyrkans intresse om vi kan vara självförsörjande i vår ekonomi så långt det är möjligt. Den viktigaste komponenten är medlemsintäkter (medlemsavgifter, kollekter och donationer). Deras utveckling under de senaste åren har varit följande:

[Medlemsavgifter / Frivilliga donationer / Mässokollekter / Totalt]

År 2019 var det sista året före coronapandemin och de osäkra tiderna av kriget i Ukraina. Förra året nådde medlemsintäkterna ännu inte 2019 års nivå. I år kanske denna nivå kommer att nås, särskilt med tillväxten av kollekter. Däremot har mängden medlemsavgifter och donationer minskat i år jämfört med första halvåret förra året.

De totala kostnaderna för vår verksamhet (utan renoveringsinvesteringar) har varierat mellan 2,3 och 2,8 miljoner euro under olika år. Det kan därför konstateras att medlemsintäkterna har kunnat täcka cirka 40 % av de totala driftskostnaderna. Det gör att medlemsintäkterna har räckt till för att täcka kyrkans personalkostnader och lite till.

Utöver driftskostnaderna tillkommer även renoveringsinvesteringar vars årliga värde har varierat mellan 0,5 och 1,0 miljoner euro. Vi har fått cirka 60 % av deras finansiering från Tyskland. Men 40 % av medel bör också komma från oss själva. Eftersom kyrkofastigheterna är ganska gamla bör reparationer kunna utföras varje år. Annars kommer reparationsskulder att ackumuleras för de kommande åren.

Jag nämnde tidigare att vår kyrkas ekonomiska situation skulle vara mycket säkrare om medlemsinkomsterna täckte 2/3 av våra utgifter. Detta skulle kräva att medlemsinkomsten skulle öka från nuvarande cirka en miljon euro till 1,6 miljoner euro per år. Inte ett omöjligt mål, men skulle kräva 0,6 miljoner euro mer medel. Det skulle innebära att var och en av våra arbetande medlemmar skulle bidra med 60 euro mer per år än för närvarande. Visst vet jag att det är många som stöttar kyrkan med stora summor pengar, men i genomsnitt är det så här det är. För närvarande betalar en del av medlemskapet ingen medlemsavgift alls. Vissa har en bra anledning till detta, men vissa verkar inte ha en sådan anledning. Det vore viktigt om även de som ännu inte börjat betala den månatliga medlemsavgiften skulle göra det. Det är möjligt med medlemsavgiftsfakturan mitt i denna tidning. Även en liten summa kan göra en stor förbättring om tillräckligt många betalar den. Så säkrar vi kontinuiteten i kyrkans arbete även i framtiden, när stora utländska givare inte längre kan bistå oss lika mycket som tidigare.

Det är tydligt att medlemsinkomsten varierar från församling till församling om man relaterar det till det totala antalet församlingsmedlemmar:

[Församling * Medlemmar * 1-12/2022 * 1-6/2023 per medlem]

Generellt är det så att medlemmar i våra små församlingar stödjer kyrkan med större belopp än i stora församlingar. Små församlingar är dock så småa att stödet inte räcker till för att täcka alla utgifter. Särskilt nu när fastighetskostnaderna och energikostnaderna har stigit i synnerhet. Stiftet måste stödja dessa församlingar varje år. Stora församlingar står på grund av sin storlek på en mer stabil grund, men deras medlemmar skulle ha störst potential för förbättringar i antalet bidrag. Medlemsinkomsten per församlingsmedlem är mycket lägre i alla församlingar än den kyrkoskatt som lutheraner och ortodoxa betalar. I många fria trossamfund skänker medlemmar mycket större belopp till sin kyrka än vad vi gör. Så vi skulle ha möjligheter att öka vårt stöd och därigenom säkerställa kontinuiteten i vår verksamhet.

En välsignad höst till alla läsare!

Peter Kuronen

Stiftets ekonom

Tietoja kirjoittajasta

Aihevalikko

LUE FIDES (pdf)

Uusin lehti || Arkisto (2001–)

KATOLINEN VARTTI (audio)

Kaikki lähetykset 2020-

Tilaa uutiskirjeemme!

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Arkistot

Uusimpia videoita

Ladataan...