Kyrkans år 2021 ur ett ekonomiskt perspektiv

KYRKANS ÅR 2021 UR ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV

Återigen har vi nått den vackraste tiden i vårt land. Också kyrkans bokslut för föregående år är färdigställts och alla som har deltagit i arbetet kan kännas glädje för välgjort bokslut. Tack till alla.

Information om bokslutet för 2021 finns på kyrkans officiella hemsida (katolinen.fi/hiippakunnan-talous). Där ges en omfattande uppdelning av de olika områdena. Tabellerna visar även jämförelsesiffror från de två föregående årens bokslut. Dessa siffror är de i det officiella bokslutet och inkluderar därför många bokföringstekniska finesser, såsom redovisningsmässiga avskrivningar, omvärderingsposter och avsättningar. Jag ber alla som är intresserade av bokslutet att besöka webbplatsen. Den här artikeln beskriver främst den allmänna utvecklingen 2021.

Upprättandet av bokslutet på redovisningsbyrån tog cirka tre månader. Stiftets ekonomiska råd diskuterade de preliminära siffrorna vid sitt möte den 25 februari. Ett förberedande revisionsmöte med revisorn, redovisningsbyrån och stiftsekonomen hölls den 12 april och två veckor senare (25 april) avgav revisorn en rapport om räkenskaperna för kyrkans olika enheter. Enligt rapporter har avsevärda framsteg gjorts inom kyrkans redovisning de senaste åren och inga större problem upptäcktes vid revisionen. Stiftsekonomirådet och Bokslutsutskottet sammanträdde den 29 april för att godkänna bokslutet och bevilja ansvarsfrihet till Stiftets administrator, fader Marco Pasinato. Ekonomibyrån lämnade in det officiella bokslutet till undervisningsministeriet i början av maj.

Resultatet av kyrkans verksamhet förra året blev ett överskott på 214 485 euro, vilket är något mindre än föregående år. Stiftet gjorde ett underskott på 62 962 euro, men detta uppvägdes av de stora församlingarnas överskottsresultat. De fyra minsta församlingarna gjorde underskott. Kyrkans driftskostnader (inklusive bokföringsmässiga avskrivningar) uppgick till 2 154 011 euro, en ökning med 5,3 % jämfört med föregående år. Kostnader inkluderar inte beräkningsmässiga naturaförmåner och renoveringsinvesteringar. Ungefär hälften (1 079 593 euro) av driftskostnaderna uppstod i stiftet.

På finansieringssidan av verksamheten har de huvudsakliga finansieringskällorna i år varit medlemsinkomster som samlats in från medlemskapet, olika driftsbidrag från staten och utländska organisationer samt hyresintäkter från bostäder. Dessa uppgick till nästan 1,4 miljoner, eller 59 % av den totala finansieringen. Medlemsinkomsterna (medlemsavgifter, kollekter och donationer) uppgick till 812 487 euro, vilket var 34,3 % av den totala finansieringen. Liksom tidigare år täcker medlemsavgifterna större delen av den samlade medlemsinkomsten (65,6 %), vilket är bra. Då regelbundna månatliga medlemsavgifter skapar förutsägbarhet för framtida finansiering. Särskilt mässokollekter har minskat på grund av de begränsningar som orsakas av coronapandemin. Om vi ​​jämför ackumuleringen av medlemsintäkter med tidigare år kan man konstatera att den jämfört med 2020 minskade med 1,3 %. Sista året innan corona var 2019. Jämfört med det har medlemsintäkterna minskat stort, med 18,5 %. Förhoppningen är att medlemsinkomsterna kommer att återgå till en uppåtgående bana när coronan avtar. Och kriser i världen skulle inte påverka medlemmarnas offermöjligheter.

Som helhet var året 2021 ett ganska måttlig för kyrkan. Detta trots att man lever i tider av coronapandemin med många samhälleliga begränsningar. Man borde vara tacksam för detta. Det återstår att se hur ekonomin kommer att utvecklas I närmaste framtiden. De olika hoten mot världen är sådana att inget bestämt kan sägas om utveckling. Vi fortsätter dock med tillförsikt i år och tackar alla medlemmar som har betalat sin medlemsavgift. Det är också lämpligt för nya betalare att gå med i denna grupp.

Ha en skön Sommar!

Peter Kuronen
Stiftets ekonom