Påskens mysterium som grund för omvändelse
Den kristna trons glädje växer när vi lyssnar och tar emot de goda nyheterna om Jesu död och uppståndelse. Detta kerygma uttrycker mysteriet hos en kärlek som är ”så äkta, så sann och så konkret att den förmår att inbjuda oss att delta i en öppen och verkligt fruktbar dialog” (Christus Vivit, 117). Var och en som en tror på detta budskap avvisar den lögn som säger att vi är fria att göra precis vad som helst med våra liv. Livet är tvärtom frukten av den kärlek som Gud Fader har till oss och hans önskan att skänka oss liv i överflöd (jfr. Joh 10:10). Om vi i stället lyssnar till den lockande rösten från ”lögnens fader” (Joh 8:44), riskerar vi att sjunka ner i en avgrund av absurditet och få erfara helvetet redan här på jorden, en tragisk erfarenhet som allt för många sorgliga händelser på det personliga och kollektiva planet vittnar om.
Under fastetiden år 2020 skulle jag vilja dela med mig till varje kristen av det som jag i min Apostoliska uppmaning Christus Vivit skrev speciellt till ungdomarna: ha era ögon riktade på Kristi utsträckta armar på korset, han som räddar er på nytt och på nytt. När ni bekänner era synder, tro då fast på hans barmhärtighet som befriar er från all skuld. Tänk på hur han utgjöt sitt blod för oss med så stor kärlek och och låt dig själv bli renad av det. På det sättet kan du bli återfödd på nytt. (Nr 123). Jesu påsk är inte en sedan länge förgången händelse. Genom kraften från den Helige Ande fortsätter den att vara närvarande och gör det möjligt för oss att genom tron se och beröra Kristi sår genom de människor som lider.
Ur påve Franciscus’ herdabrev för fastetiden 2020, 1
