Valitse Sivu

Barn – och ungdomsarbetet i Katolska kyrkan i Finland

Barn – och ungdomsarbetet i Katolska kyrkan i Finland

Målsättningen för Kyrkans ungdomsarbete är att propagera för den katolska tron så att den blir en integrerad del av individens personlighet och värdegrund. Varje individ borde, genom sättet hur han lever, vara exempel för andra vad det innebär att vara en troende katolik. I praktiken innebär det katolska barn- och ungdomsarbetet att man genom utbildning och goda exempel lär ut tron och sålunda fördjupar och stärker den.

Det katolska ungdomsarbetet kan omfatta olika slag av aktiviteter beroende på var man bor och till vilken kulturgemenskap man hör hemma. Barn- och ungdomsarbetet är ingen monolit utan förändras med tiden. Det bildar en holistisk helhet som omfattar den unga, hans föräldrar, lekmän, präster, diakoner, systrar samt religiösa ordnar och gemenskaper. Det är inte statisk utan dynamisk och är beroende av vem som leder och av dem som deltar i arbetet.

I praktiken består det katolska ungdomsarbetet i Finland av en formell och av en informell del. Den formella delen omfattar dels den officiella religionsundervisningen som ges i våra skolor (lagen om grundläggande utbildning) och dels kyrkans förberedelser av de unga för att motta de heliga sakramenten. Detta innebär att statsmakten och de lokala myndigheterna har ett betydande inflytande på hur den katolska tron förmedlas till unga katoliker. Processen är inte värdeneutral utan är beroende av undervisningsmaterialet och personen eller läraren som förmedlar och undervisar den katolska tron och värdegemenskapen. I Finland finns det lärare med de mest varierande tros- och erfarenhetsbakgrund. Vi har t.o.m. ateister som undervisar våra unga i våra skolar i den katolska tron och värden. Även vissa politiska partier försöker påverka hur den trosbaserade utbildningen borde utvecklas i en sekulär riktning. Bland annat de Gröna har visat ett intresse i denna fråga. Många kommuner i södra Finland bryter mer eller minde mot lagen. Den ortodoxa kyrkan har t.ex. åtalat Kyrkslätt kommun för att de bryter mot den. Då de olika religionerna presenteras för eleverna nämns i vissa fall inte ens den katolska kyrkan i motsats till den lutherska och ortodoxa kyrkan samt judendomen och islam. Katolicismen paketeras helt enkelt under en gemensam rubrik ”Kristendomen” tillsamman med kristna sekter och religiösa rörelser (Hbl 6.10.2018).

Det är staten i första och stiftet i andra hand som har ansvar för den officiella katolska undervisningen som ges i våra kommunala skolor. Stiftet kan inte påverka valet av de kommunala religionslärarna och den i verkligheten verkställda läroplanen, däremot kan stiftet delta i utvecklingen av läromaterialet tillsammans med myndigheterna. Denna verksamhet ligger direkt under biskop Teemu Sippo som grundat Stiftcenter för undervisning och kommunikation. Det operativa ansvaret har generalvikarien fader Raimo Goyarrola. Undervisningsavdelningen, som är en del av detta center, leds av direktör Osmo Vartiainen (opetus(at)katolinen.fi). Hans organisation ansvarar för att det katolska undervisningsmaterialet teologiskt är korrekt, ”up to date” och relevant för Finland. För den svenskspråkiga religionsundervisningen i våra grundskolor ansvarar Marko ”Pitkis” Pitkäniemi (tel. 046-6175314) och för mottagandet av sakramenten, första kommunion och konfirmation Sara Torvalds. Den svenskspråkiga formella undervisningen är inte underställd Stiftcenter för undervisning och kommunikation utan de två lärarna arbetar självständigt under biskopens ledning.

Bland trossamfunden i Finland, katoliker, ortodoxa, judar och muslimer, finns ett regelbundet samarbete då man utvecklar och planerar trosbaserad religionsundervisning.

De nya katolska religionsböckerna, också för gymnasiet, är på finska. Årligen säljs mellan 2000 – 4000 trosbaserade katolska skolböcker. Totalt undervisas ca 1600 barn i den katolska tron av ca 10 lärare. Den Katolska kyrkan i Finland har inte tillgång till en lista över de lärare vilka undervisar i den katolska tron i vårt land. Det finns heller ingen övervakning eller garanti för undervisningens akademiska nivå och att den är teologiskt korrekt eller relevant. Utbildningsstyrelsens ledning konstaterar:
”i den mån det finns andra arrangemang är de alltså olagliga och bygger på lokala idéer. Sådana finns det relativt gott om.” (Hbl 6.10.2018)

Undervisningsdirektör Osmo Vartiainen

Osmo Vartiainen, direktören ansvarig för den officiella religionsundervisningen inom den Katolska kyrkan i Finland, påminner alla föräldrar om deras ansvar att ge barnen hemma undervisning i den katolska tron.

På Helsingfors universitets teologiska fakultet finns det för närvarande inga studenter som utbildar sig till katolska religionslärare. Det finns heller ingen professur i ämnet. Däremot har muslimerna en egen professur i islam.

BARN- OCH UNGDOMSARBETET I PRAKTIKEN

Förutom den officiella katolska undervisningen som ges i våra skolor har även församlingarna och vissa katolska organisationer omfattande ungdomsarbete. Ledande katolska organisationer i detta är Opus Dei och det Neokatekumala samfundet.

Katolska kyrkan i Finland följer allmänna anvisningar och rekommendationer gällande kyrkans barn- och ungdomsarbete. En svaghet är utbildningen och fortbildningen av lekmän och kanske också präster och andra som deltar i barn- och ungdomsarbetet. Detta innebär att det i viss mån är av ad hoc -natur beroende på vem som är och vill vara aktiv. Vi har inom den Katolska kyrkan i Finland ungdomsklubbar som träffas regelbundet, vi gör pilgrimsfärder till olika centra i Finland och utlandet. Omfattande arbete görs för att delta i ungdomssammankomster bl.a. i Polen, Rom, Tyskland och påvebesök bl.a. i Estland. Vi samarbetar med andra kristna ungdomsorganisationer och därmed har arbetet en ekumenisk dimension. Den största svagheten är saknaden av en katolsk skola.

FÖRSAMLINGARNA

Församlingarna ansvarar för utbildningen gällande sakramenten bl.a. första kommunion, konfirmation, barn- och ungdomsläger samt för aktiviteter riktade till unga. Här kunde församlingarna upprätthålla aktuella websidor och ”blogs” riktade till unga. Församlingarna kunde även ha koordinator eller ansvarig för ungdomsarbete. Allt ansvar och arbete borde inte ligga hos kyrkoherden och prästerskapet utan föräldrarna borde som lekmän ta sitt pastorala barn- och ungdomsansvar.

Fader Marco Pasinato

Sankt Henriks församling har omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Inom församlingen ordnas årligen kurser för i medeltal 50–70 barn (9–10 år) gällande första kommunionen och för 40–50 ungdomar (13–14 år) gällande konfirmation. Församlingen har även ordnat ”post vahvistusryhmä” för fortbildning efter konfirmationen upp till 18 år. Gruppen har möten, ofta hemma hos en familj, då man diskuterar katolska frågor såsom begreppet synd, caritas, de tio budorden, nåd etc. Ungdomar besöker också sjuka och gör dagsresor till olika orter. En gång i månaden ordnas diskussionsaftnar gällande temata från katekesen. Diskussionerna leds av en präst och följs upp av mässa.

Sankt Henriks församling ordar i samråd med det Neokatekumala samfundet ett konfirmationsläger varje sommar. Lägret är öppet för alla församlingar i Finland. Upp till 100 barn och unga deltar i lägret. Syster Barbara ordnar också årligen barnläger för barn och unga. I det två veckor långa sommarlägret deltar i medeltal ca 40 barn.

Fader Manuel Prado (manuel.prado(at)katolinen.fi) leder den engelskspråkiga Catholic Students Club för över 18 åriga ungdomar som träffas två gånger i månaden. Klubben har idag ca 15 medlemmar och verksamheten består av diskussioner kring kaffe, möjlighet till bikt och mässa.

En ny ungdomsverksamhet inom Sankt Henriks församling är familjecirkeln (perhepiiri) som leds av fader Tuomas Nyyssölä (tuomas.nyyssola(at)katolinen.fi) och syster Anna. Cirkeln riktar sig till barnfamiljer. Den första sammankomsten hölls i början på oktober i år.

Åbo församling ordnar utbildning för unga gällande första kommunion och konfirmation. Åbo församling har en aktiv ungdomsgrupp ”nuorten piiri” som består av ett 30-tal unga. Aktiviteterna är omfattande; utfärder, läger, vandringar i naturområden och fester. Ungdomen deltar även i katolska internationella läger i Europa bl.a. till Tyskland, ungdomsdagarna i Köln. De aktiva i denna grupp hjälper till i liturgin och mässan ofta som ministranter. Verksamheten är huvudsakligen på finska och i viss mån på engelska. De flesta deltagarna är invandrare. Åbo ordnar även barnläger. Ungdomen besöker tillsamman med Malta riddarna sjuka och hjälper till i logistik från hemmen/sjukhus till den heliga mässan. En betydande utmaning i Åbo gällande ungdomsarbetet är hur man upprätthåller aktiviteterna efter det att de unga blivit fullvuxna.

I Tammerfors församling ansvarar Sinikka Meurman (tel. 040-4197077) för den katolska skolundervisningen. Hon undervisar i 9 skolor klasserna 1-9 med totalt 90 elever. Församlingen har religionsundervisning för unga som skall motta första kommunionen och konfirmation (ca. 30 unga). Församlingen ordnar en gång i månaden en ungdomskväll under fader Stans ledning. Verksamheten är omfattande och gäller religiösa frågor, resor etc. I medeltal deltar ca 20 unga i kvällsprogrammen av vilka hälften är invandrare. Verksamheten har ofta naturen av information för invandrare och gäller praktiska frågor om hur man lever i Finland. Ungdomarna är i åldern 14–18 år. Gemenskapsspråken är finska, engelska och polska. Tammerfors församling ordnar även sommarläger i Sastamala nära Vammala i en gammal prästgård. Mässor hålls i den medeltida Sankta Maria kyrkan. Målsättningen är att stärka den katolska identiteten. Barnen deltar i också Syster Barbaras sommarläger.

OPUS DEI

Opus Dei har omfattande verksamhet för unga (18–30 år). De bedriver två studenthem, ett för män, Tavasttähti, och ett för kvinnor, Silta-klubi. Vardera finns i Helsingfors. Deras ”approach” är holistisk och omfattar en helhet bestående av tro, spiritualitet, kultur, bön och mässor. Opus Dei upprätthåller även bl.a. böneskola för ca 20 aktiva unga. Förutom detta arrangerar Opus Dei i Finland en veckas lång sommarkurs med barn från bl.a. Finland, Sverige, Estland och Lettland. Kursen ordnas på Opus Dei lägercentrum i Heinola. Kursen är en förberedelse för första kommunion. Opus Dei bedriver även en sommarklubb kallad Silta-klubi.

Fader Oskari Juurikkala

Situationen i Finland är bra. Svårigheter i ungdomsarbetet gäller aktiveringen av föräldrar, språket och stiftets mångkulturella natur. Ungdomsverksamhet, förutom förberedelsekurser för mottagandet av första kommunion och bekräftelsens sakrament, inom församlingarna på svenska existerar inte. De gamla ungdomsorganisationerna såsom de katolska scouterna samt Juventus Catholica är blott minnen.

Den katolska ungdomsverksamheten borde kanske koordineras och styras mera holistisk. Information via Fides och Webben borde effektiveras och bättre koordineras. På det hela taget borde barn- och ungdomsarbetet få större synlighet i stiftet. En helhetsbild vart de unga kan söka sig för att vara del av en katolsk ungdomsgemenskap i kyrkan fattas. Här ligger ansvaret främst hos kyrkoherdarna och i andra hand hos föräldrarna. Föräldrarna har ett kritiskt ansvar för sina barns tro. De borde vara mera intresserade av hur den utvecklas för att vara stark genom hela livet, hur en sann katolsk tradition och gemenskap skapas inom familjen. Vi alla är kyrkan, inte endast den kyrkliga hierarkin.

Jan-Peter Paul

Tietoja kirjoittajasta

Jan-Peter Paul

Ekon. dr. Jan-Peter Paul är docent och författare. Han har verkat i ledande ställning i näringslivet och inom EU-kommissionen. Han är aktiv i många organisationer inom den katolska kyrkan i Finland.

Uusin lehti ja arkisto

Aihevalikko

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Uusimpia videoita

Ladataan...

Arkistot

Tilaa tiedotteemme