Valitse Sivu

Den fria viljan

Den fria viljan

Den fria viljan lyftes fram som tema i en omfattande artikel i HS (12.11.2018) var man på ett kritiskt och ensidigt sätt behandlade begreppet. I artikeln hänvisades till forskning som gjorts i berömda universitet bl.a. Harvard, Cornell och University of California i USA. Det ledande argumentet var att man först i efterhand kan bedöma om ens handlingar var ”medvetet” gjorda eller inte. Vissa forskare hävdar att människan egentligen saknar fri vilja och att våra beslut och handlingar styrs av faktorer och incitament såsom vår genetik, vår neurologiska struktur, upplevelser från vår tidiga barndom samt av biologiska och sociala bakgrundsfaktorer.

En forskare vid Helsingfors universitet åter konstaterar att om vi inte omfattar den fria viljans existens och betydelse för våra liv betyder det att vi inte skulle vara ansvariga för våra goda eller onda handlingar. Detta leder eller kan leda till moralens förfall och på sikt till anarki. Vi förlorar också incitamentet att sträva framåt i livet i synnerhet till att göra det goda. Den fria viljan är grunden för att sträva framåt, att utvecklas som individ och moraliskt åstadkomma något bättre än den personliga aktuella situationen. Utan att omfatta den fria viljan som styrande faktor blir vi mera själviska och självcentrerade och våra handlingar och strävanden förlorar sin betydelse. Man blir likgiltig för och kanske också passiv beträffande utvecklingen av ens liv och framtid. Livets och strävandens betydelse går förlorade och allting blir allt mer meningslöst.

Problematiken kring den fria viljan är dock mera omfattande, kontroversiell och mångfacetterad. Att ha en fri vilja innebär att man fattar beslut utan intern t.ex. biologisk eller extern social påverkan. Problematiken kring den fria viljan hänger nära ihop med den västerländska filosofin, den hellenska traditionen och kristendomen.

Det deterministiska dilemmat

Problemet kring den fria viljan kallas för det deterministiska dilemmat d.v.s. det moraliska dilemmat om hur man skall förhålla sig till ens personliga ansvar för egna beslut och därpå följande handlingar. Enligt den klassiska deterministiska uppfattningen kan man fatta fria beslut endast om inget externt tryck eller hot påverkar det.

Idag delar forskare upp begreppet ”fri vilja” i tre huvudgrupper: (1) Den kausala determinismen. Enligt denna tankegång är ens handlingar styrda av tidigare erfarenheter, händelser och naturlagarna. (2) Den logiska determinismen. Enligt denna tankegång är allting förutbestämt. Man kan inte genom fri vilja påverka framtiden och ens dagliga beslut. Livet är fatalistiskt och ödet är den ledande påverkningsfaktorn. (3) Den teologiska determinismen. Enligt den vet en högre varelse eller makt allting som kommer att hända i framtiden. Den högre makten vet redan vilka beslut vi tar och hur vi kommer i alla framtida situationer att handla. Det finns även ett antal subgrupper inom den deterministiska filosofiska riktningen såsom biologisk determinism som HS (12.11.2018) hänvisade till var våra beslut styrs bl.a. av genetiska faktorer och var och ens personliga neurologiska struktur. Andra subgrupper är bl.a. kulturell och psykologisk determinism.

Frågan kring den fria viljan har fascinerat filosofer genom tiderna bl.a. Aristoteles, Epictetus, Krysippus i antikens Grekland, d’Holbach, Rosenberg, Descartes, Hobbes, Spinoza, Schopenhauer, Kierkegaard, Hume, Augustinus, Thomas av Aquino, Luis de Molina, Occam samt Martin Luther, Jean Calvin och inte minst aposteln Paulus.

Den fria viljan är huvudsakligen ett västerländskt filosofiskt och religiöst problem. De asiatiska stora religionerna har inte i större grad befattat sig med den. Även för judendomen och islam är den fria viljan inte ett överhängande teologiskt eller moraliskt problem.

Den katolska kyrkans lära

För oss katoliker är frågan om den fria viljan av särskild betydelse. Detta hänger ihop med vår uppfattning av Guds nåd, syndernas förlåtelse i bikten, den heliga eukaristin och Guds strävan att göra alla heliga d.v.s. man borde leva ett ”heligt” liv i kristen kärlek utan synd. I valsituationer borde man alltid välja det ”goda” alternativet och undvika ”det ”onda”.

Gud vet allt, det som har hänt och kommer att hända. För honom är tiden ett holistiskt begrepp som omfattar alltings början och slut (alfa och omega). För honom är ingenting hemligt eller fördolt. Den Helige Andens nåd gör det möjligt för oss att i alla beslutssituationer veta vilket är det rätta ”goda” beslutet. Man kan säga att den Helige Anden verkar i oss genom vårt samvete och gör oss till hans aktiva medarbetare i mänsklighetens frälsningsarbete. Alla mänskliga beslut påverkas av Guds nåd som gör det möjligt att alltid göra det goda. Vi blir och är Guds medarbetare genom de beslut som vi fattar.

Den katolska kyrkans tro om den fria viljan är specificerat i vår katekes (# 1730 – 1748). I texten utgår man ifrån att människan är en rationell varelse som kan kontrollera och styra sina beslut och handlingar. Det är individens eget ansvar och uppgift att söka Gud. Vår frihet består i att vi kan handla eller låta bli att handla i en viss situation. Att inte fatta något beslut och därmed inte handla är också ett beslut. Detta innebär att om vi ser orättvisor och inte handlar begår vi synd. Alla beslutssituationer som vi står inför är de mått enligt vilka vi verkar. Inom ortodoxin talar man om helighetens trappsteg. Ju heligare vi blir desto mera krävande är det för oss att bli ”mera” heliga. Vägen till kristen helighet är en eskalationsstege: Ju högre vi kommer på den desto mera krävs av oss. Dessa beslut gör oss till den person som vi är och hur vi lever vårt liv. Vi kan alltid välja mellan det goda och det onda d.v.s. välja mellan andlig växt eller ett liv i synd. Vi kan gå upp eller ner på stegen mot helighet. Allt beror på de beslut som vi på basen av vår fria vilja fattar.

Kyrkan hävdar att ju mer vi fattar frivilligt goda beslut desto friare blir vi. De onda, också frivilligt fattade besluten, leder till beroendeskap av synden och slutligen till ”ett liv i syndens slaveri”.

Ansvaret för ens beslut kan försvagas eller minimeras genom ett antal begränsningar eller impediment. Sådana kan vara t.ex. okunskap, påtryckning, rädsla, vana och psykologiska och sociala faktorer.

Man kan t.ex. synda genom räcklös handling i trafiken som leder till en olycka. En olycka som man sålunda blivit skyldig till kan vara en synd för att man borde ha vetat att ens körsätt är farligt. Samma skuld har man om man kört berusad. Man handlar såsom Gamla Testamentets Eva, hon visste att ätande av äpplet var synd och ändå gjorde hon det.

Ens frihet gäller i första hand moraliska och religiösa relationer mellan människor i och med att alla är skapade i Guds avbild. All synd innebär en fri och medveten vilja att synda och genom detta motarbeta Guds kärlek till oss.

Frihet innebär inte att vi kan göra eller säga vad som helst. Detta gäller också förvaltningen av vår jordiska egendom som vi har ett speciellt ansvar för. Denna egendom är inte endast menad för vårt nöje utan för att visa kristen kärlek till vår nästa. I sista hand är en felaktig förvaltning av det som är vårt en synd mot vår nästa och därmed mot Gud själv.

Vi har ansvaret och plikten att ständigt be. Gud har genom sin nåd gjort det möjligt för oss att be direkt till honom i bönen Fader Vår. Genom bönen får vi ”nåd på nåd” och genom nåden får vi och kan uppleva sann frihet.
Den fria viljan är grundläggande för oss katoliker. Utan den fria viljan finns det ingen synd, om Eva och Adam inte skulle ha syndat, skulle vi inte ha behov av frälsning genom Kristi död och uppståndelse. Det skulle inte finnas behöv av syndarnas förlåtelse och frälsning. Bikt och eukaristi skulle förlora sin betydelse. Hela den kristna läran, katolicismen och kyrkan skulle förlora sin relevans.

HS (12.11.2018) slutar sin artikel om den fria viljan genom att begränsa den till en moralisk fråga. Gud behövs inte för människan kan vara god och snäll utan honom. Religionen är onödig och människan kan leva utan att tro på den fria viljan och handla enligt den. I artikeln har man blandat ihop vetenskaplig forskning och religion. Man har missförstått vad den fria viljan innebär för kristna i synnerhet för katoliker.

För den icke-troende är den fria viljan en stötesten. Det är klart att människan kan leva ett gott liv utan att tro på Gud. Människorna kan vara snälla och hyggliga mot varandra. Man kan begränsa människans syndiga beteende med lagar och straff och kanske belöna henne för ett bra beteende. Man kan alltid anställa flera poliser och vakter. Men detta tankesätt har ingenting att göra med Guds frälsningsplan och vår katolska tro.

Jan-Peter Paul

Tietoja kirjoittajasta

Jan-Peter Paul

Ekon. dr. Jan-Peter Paul är docent och författare. Han har verkat i ledande ställning i näringslivet och inom EU-kommissionen. Han är aktiv i många organisationer inom den katolska kyrkan i Finland.

Uusin lehti ja arkisto

Uusimpia videoita

Ladataan...

Aihevalikko

Paavin twiitit

Paavin twiitit

Arkistot

Tilaa tiedotteemme