Har ni hört talas om Den helige Andes kapell i Åbo? Jag hörde för första gången talas om kapellet av präster från Borgå lutherska församling som besökte oss. Mitt intresse väcktes. När jag frågade Marko Tervaportti om saken uppmanade han mig att intervjua Benito Casagrande från Åbo, en katolsk arkitekt. Han har haft stor betydelse för bevarandet av Åbos gamla centrum. Uppmuntrad av kyrkoherden i S:ta Birgitta och den salige Hemmings församling tog jag kontakt med Casagrande.
Den värdefullaste och vackraste delen av det historiska Åbo ligger vid Aura å. På den ena stranden står Åbo domkyrka och på den andra det vackra Casagrandehuset. Den helige Andes kapell ligger djupt inne i Casagrandehuset. Där döljer sig grunderna till den medeltida Helgeandskyrkan och dess gravar. Kapellet är gravplats för 650 katoliker från medeltiden. Reformationen begravde kyrkan, och med den föll de katolska döda i glömska under flera århundraden.
Genom många märkliga sammanträffanden har malteserriddaren Benito Casagrande blivit denna gravplats väktare. De människor som ligger begravda här har berört honom djupt. Människolivets värdighet upphör inte med döden. Gud har skapat människorna för sig själv, och även efter vår död tillhör vi Gud. Detta har Benito blivit djupt medveten om genom de döda i Den helige Andes kapell. Han vakar omsorgsfullt över gravfriden för dem som levde under medeltiden. Benito låter deras ben användas för medicinsk och arkeologisk forskning endast om forskarna visar respekt för de avlidnas okränkbara människovärde och garanterar att kvarlevorna återbördas till gravens frid.
Inte ens på sommaren når solljuset in i kapellet, för vi befinner oss under jorden. Men ur Benito Casagrandes ögon och hela hans väsen strålar nådens ljus, och med samma glöd berättar han för oss om Den helige Andes kapells historia. Vi måste rikta blicken mot Rom, där Helgeandsbrödraskapet redan från 1100-talet erbjöd hjälp åt sjuka, fattiga och pilgrimer i Helgeandshus. Efter denna förebild grundades ett Helgeandshus i Åbo på 1300-talet. Med ett vänligt leende konstaterar Benito att detta kanske var det första social- och hälsovårdssystemet på finländsk mark.
Av avlatsbrev från år 1396 framgår att kapellet vid Helgeandshuset i Åbo var en etapp på pilgrimsleden för alla pilgrimer som uppriktigt ångrade sina synder och hade biktat dem. I vår ekumeniska tid är kapellet i Casagrandehusets källarvåning en av sex etapper på den pilgrimsled i Åbo som har sina rötter i 1300-talet. Pilgrimscentret i Åbo upprätthåller denna pilgrimsled, som öppnades år 2025.
Reformationskungen Gustav Vasas son Johan III blev som hertig av Finland fäst vid det finska folket. Sedan han blivit kung av Sverige lät han i anslutning till Helgeandshuset bygga Helgeandskyrkan för den finskspråkiga befolkningen. På andra sidan Aura å tjänade S:ta Maria och S:t Henriks kyrka i högre grad den svenskspråkiga befolkningen. Byggandet av kyrkan inleddes år 1588. När reformationen fortskred och Johan III hade dött lät generalguvernören Per Brahe anlägga en huvudgata genom Åbo, Stora Brahegatan, som kom att täcka Helgeandskyrkan och dess begravningsplats. Så föll de i glömska under flera århundraden.
I Benito och Irma Casagrandes händer har Helgeandskyrkan fått nytt liv som kapell. Sedan kvarteret övergått i familjen Casagrandes ägo genomfördes omfattande utgrävningar i området. Då fann man ruinerna av koret i den kyrka som Johan III hade låtit bygga samt gravarna inne i och omkring kyrkan. Altaret i dagens kapell består av en stor kvarnsten och bakom det står höstörar, vid vars fot en plog och ett ankare vilar. ”Katakombens döda” i Den helige Andes kapell är varken kungliga eller adelsmän. De var vanliga arbetande och fattiga finländare. Platsen är en grav- och minnesplats för de stilla i landet. För dem som under medeltiden sökte skydd i Helgeandshuset. För dem som vår påve Leo XIV skriver om i sin första apostoliska uppmaning Dilexi te. Det är knappast någon tillfällighet att skrivelsen publicerades just på minnesdagen för Guds fattige, den helige Franciskus av Assisi.
Kristus steg ner till världens lägsta platser och tog på sina axlar allt människolivets lidande. I kapellet påminner ett krucifix av taggtråd om detta. Vi befinner oss på en plats där vi med särskild intensitet kan erfara kenosis, den heliga lördagens tystnad: ”Kristus Jesus ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn” (Fil 2:6–11).
Kapellet är öppet för alla människor som söker stillhet och Gud. Man kan besöka det genom att boka en tid på webbplatsen casagrandentalo.fi. Där finns mycket mer information om Den helige Andes kapell och dess historia, som också är den finländska katolicismens historia under dess tidiga århundraden. Mer om Benito Casagrande och de märkliga händelser genom vilka Den helige Andes kapell har blivit en levande plats för gudsdyrkan kan man läsa i den nyutkomna biografin Benito Casagrande — Enemmän kuin arkkitehti (Casagrande & Lahtinen, 2026). γ
Eeva Vitikka-Annala