Ekumeniken och mottagandet av den Heliga Eukaristin

De två katolska kyrkorna i Helsingfors, Sankt Henriks katedralen och Sankta Maria kyrkan i Mejlans, är överfulla under söndagens högmässa. Mässdeltagandet är universellt och internationellt. Många kulturer och nationaliteter är representerade, bl.a. vietnameser, filippinare, irakier, polacker men också finländare och en handfull finlandssvenskar. 

Mässan hålls oftast antingen på finska eller engelska. Också prästerna representerar många olika kulturer och nationaliteter. Stämningen är fridfull och gedigen. Det råder en sann helig anda. Nästan alla närvarande går till kommunion för att motta den Heliga Eukaristin i brödets och vinets gestalt. Somliga har handen på axeln eller bröstet för att signalera att de inte är katoliker eller av någon annan orsak inte kan motta den Heliga Eukaristin (t.ex. att de inte biktad en allvarlig synd).

Den katolska liturgin är utan tvekan mycket populär och allt flera icke-katoliker kommer i kontakt med den antingen i Finland eller under resor till katolska länder runt om i världen. Där besöker de katolska mässor. Många finländska icke-katoliker har också tagit för vana att motta den Heliga Eukaristin utomlands. Man vill höra till den sociala samhällsgemenskapen t.ex. i södra Spanien var man bott kanske i tiotals år. Ovanan att motta den Heliga Eukaristin i utlandet överförs då kanske till Finland. Man tappar förståelsen på skillnaden mellan en katolsk kommunion och en luthersk/protestantisk nattvard. 

Denna uppfattning, att det inte existerar en “egentlig” skillnad mellan en luthersk/protestantisk nattvard och en katolsk kommunion har förstärkts av vissa finländska protestantiska biskopar som välkomnar alla att delta i deras nattvard. Så varför kan man då inte också som lutheran/protestant motta den katolska kommunionen. För gemene man blir därför kanske den Heliga Eukaristins innebörd diffus och förstärks ytterligare av den desinformation och förvrängda uppfattning av ekumenikens innehåll mellan den katolska kyrkan och olika lutherska/protestantiska kyrkor. 

Andra Vatikankonciliet

Den katolska kyrkan vill vara och är i kontakt med andra kristna kyrkor och gemenskaper i synnerhet i bön. En gemensam gudstjänst däremot bör fylla två grundläggande villkor: nämligen den bör hållas för kyrkans enhet och delaktighet i nåden. I allmänhet fylls inte det första kravet vilket omöjliggör gemensam gudstjänst. Den katolska kyrkan förbehåller möjlighet till undantag. I vissa enskilda fall kan gemensam gudstjänst t.o.m. rekommenderas såsom ibland under speciella betingelser som sker i vårt land. 

Den katolska kyrkan skiljer gällande tro och sakramenten mellan de ortodoxa eller österländska kyrkorna och de lutherska/protestantiska kyrkorna i väst. I de österländska kyrkorna vilka inte är i full gemenskap med Rom kan en katolik motta följande fullvärdiga sakrament: bikten, den Heliga Eukaristin och de sjukas smörjelse. Detta gäller vid speciella situationen t.ex. då en katolsk präst inte är att tillgå. Den lokala österländska kyrkan och den katolska kyrkan skall komma överens om detta på förhand.

Situationen med kyrkorna i väst

Läget i väst är en helt annan var det finns en plethora av kristna kyrkor. Det finns inte heller med dessa kyrkor en mera omfattande gemenskap förutom gällande det kristna dopet. Det största hindret är saknaden gällande prästerskapets apostoliska succession och därmed följande deras sakramentala ofullkomlighet. Detta innebär att de inte upprätthåller den Heliga Eukaristins mystiska, sanna och totala helhet. 

Den katolska kyrkan lägger stor vikt på den apostoliska successionen som dessa kyrkor inte omfattar eller omfattas av. Detta innebär att i motsats till de österländska kristna kyrkorna har den katolska kyrkan ingen enhet med de västerländska lutherska/protestantiska kyrkorna gällande den Heliga Eukaristin, bikten och de sjukas smörjelse. Att motta dessa av en luthersk/protestantisk präst är stängt förbjudet för varje katolik. En katolsk präst kan däremot i undantagsfall, t.ex. när omedelbar död hotar, ge dessa sakrament till en lutheran/protestant on han/hon bekänner att han/hon omfattar den katolska kyrkans tro och lära gällande dessa sakrament. Däremot kan en katolik aldrig be om dessa handlingar av en luthersk/protestantisk präst.

Mottagandet av den katolska Heliga Eukaristin

En katolik kan motta den Heliga Eukaristin on han/hon är i en situation av nåd d.v.s inte begått en allvarlig synd som han/hon inte biktat. En lutheran/protestant kan inte motta den katolska Heliga Eukaristin om den katolska prästen inte på förhand kan verifiera/bekräfta att han/hon har en spirituell andlig positiv syn på sakramentet och att han/hon verifierbart spontant uttryckligen bett om att motta den Heliga Eukaristin av en katolsk präst. Två andra villkor måste även kunna verifieras – dvs att han/hon håller för sann katolska kyrkans tro gällande den Heliga Eukaristin och att han/hon inte har tillgång till en präst inom sin egen trosgemenskap. Givetvis kan han/hon inte ha begått en allvarlig synd. Speciella undantag gäller även här såsom omedelbart hot av död, förföljelse och fängelse. Om ett enda av de ovannämnda villkoren saknas kan en lutheran/protestant inte någonstans i världen motta den Heliga Eukaristin under en mässa i en katolsk kyrka eller annorstädes. 

Den katolska kyrkan är inte för tillfället på väg att ändra på dessa villkor eller ens modifiera dem. I vårt liberala och värde-neutrala samhälle anser många ofta att allting är tillåtet. Denna liberalism eller neo-liberalism gäller inte grundläggande trosuppfattningar. Allt och allting är inte tillåtet.

Jan-Peter Paul

Källor

Vatican Council II, Volume I, The Conciliar and Post Conciliar Documents “Declaration on the position of the Catholic Church on the Celebration of the Eucharist in common by Christians of different confessions”, The Vatican Collection, Costello Publishing Company, Northport, New York, Third printing 1996, sid. 502–507.

Catechism of the Catholic Church, Geoffrey Chapman, 1994, The Bath Press Avon #1398–1401.