Konklaven samlas på onsdag – påvevalet inleds den 7 maj
Konklaven, där den katolska kyrkans 267:e påve ska väljas, börjar onsdagen den 7 maj 2025, kort efter att kyrkans nio dagar långa sorgperiod (novemdiales) avslutats. Det exakta datumet har fastställts av kardinalskollegiet, som för närvarande är samlat i Rom.
Konklaven hålls enligt traditionen i Sixtinska kapellet, som under valdagarna är helt stängt för allmänheten. På morgonen den 7 maj firar de röstberättigade kardinalerna – alltså alla kardinaler som var under 80 år när sedisvakansen började – först en gemensam mässa, och tågar därefter i högtidlig procession in i kapellet. Sammanlagt deltar 133 kardinaler i valet.
När de kommit in i kapellet avlägger varje kardinal en ed, där han förbinder sig att troget utföra uppdraget som Petrus efterträdare, om han blir vald till påve. De lovar också att bevara absolut tystnadsplikt om allt som rör konklaven – för resten av livet. Därefter följer en kort andlig meditation, och alla som inte har rösträtt lämnar salen. Påvens ceremonimästare för liturgiska fester befaller då alla obehöriga att lämna rummet med orden: ”Extra omnes. Alla ut.” Sedan låser han dörren med nyckel (cum clave). Därifrån kommer ordet ”konklav”.
Under konklaven hålls det Apostoliska palatset, där Sixtinska kapellet ligger, stängt. Kardinalerna får inte ha någon kontakt med omvärlden, utom i akuta nödsituationer. De får inte heller läsa tidningar eller följa radio eller tv.
Första omröstningen på onsdag eftermiddag
Den första röstningsomgången äger rum på onsdag eftermiddag. Konklavens arbete leds av den äldste närvarande kardinalbiskopen, vilket i detta fall är den tidigare kardinalstatssekreteraren Pietro Parolin. Efter den första dagen hålls två omröstningar varje morgon och två varje eftermiddag. Varje kardinal skriver ner sitt val på en särskild papperslapp och lämnar den i en urna. Rösterna räknas, och därefter bränns valsedlarna i en särskild kamin – en gång efter morgonens omröstningar och en gång efter eftermiddagens.
Om ingen påve har blivit vald, stiger svart – eller åtminstone mörk – rök upp från skorstenen på Sixtinska kapellet. Den syns från Petersplatsen. När valet lyckas, stiger vit rök upp från skorstenen som ett tecken för hela världen. Då börjar också klockorna i Peterskyrkan att ringa.
För att valet ska vara giltigt krävs två tredjedelars majoritet: samma kandidat måste få minst två tredjedelar av rösterna. Om ingen är vald efter tre hela dagar, avbryts konklaven för en dag av bön, reflektion och samtal. Den dagen skulle i så fall vara lördagen den 10 maj.
År 1978 krävdes fyra röstningsomgångar för att välja Johannes Paulus I och åtta för Johannes Paulus II. År 2005 valdes Benedikt XVI i den fjärde omgången, och år 2013 valdes Franciskus i den femte. De flesta påvarna i modern tid har valts på konklavens andra dag. Tidigare konklavers rytm säger dock inte mycket om vad som kommer att ske: den längsta konklaven i modern historia varade i hela 181 dagar, från februari till augusti 1740. Den avslutades med att kardinal Prospero Lorenzo Lambertini valdes till påve. Han tog namnet Benedictus XIV. I slutskedet deltog 51 kardinaler. Fyra kardinaler dog under konklaven.
När den nye påven har accepterat valet, väljer han sitt påvenamn och får från den stunden full auktoritet över hela katolska kyrkan. Alla andra kardinaler svär honom lydnad, och han ikläds den vita påvedräkten. Slutligen träder kardinalprotodiakonen – det vill säga den äldste kardinaldiakonen, Dominique Mamberti – fram på Peterskyrkans balkong och utropar de välkända orden:
Annuntio vobis gaudium magnum: Habemus Papam!
(”Jag förkunnar för er en stor glädje: Vi har en påve!”)
Därefter träder den nye påven fram – vars namn vi just hört – och ger folket sin första välsignelse.
KATT / katolsk.no / Vatican News