Under de senaste veckorna har vi via nyheterna följt ett på många sätt verkligen upprörande rättsfall. Mamman till ett litet barn anklagades för mord på sitt barn efter att hon gjort medicinsk abort.
Det kanske mest upprörande i fallet var, att rätten inte ansåg att mamman gjort sig skyldig till något brott mot liv, trots att det utifrån de uppgifter som nått media verkar obestridligt att mamman orsakade sitt barns död med hjälp av abortmedicin och att hon agerade överlagt och medvetet.
Fallet lyfter starkt fram en allvarlig brist i vår lagstiftning och i den moraluppfattning som råder i vårt samhälle i allmänhet: barnet i moderns mage betraktas inte som en människa. Detta är otroligt, särskilt med tanke på att barnets hjärta ofta börjar slå redan vid sex veckors ålder.
För alla som varit med på en tidig ultraljudsundersökning i vecka 12 borde det vara uppenbart att det finns en människa i moderns livmoder: barnet rör sig livligt och har redan fått alla former som en människokropp har. Barnet har redan små händer, fötter, fingrar och tår.
I FN:s konvention om barnets rättigheter, som även Finland har ratificerat, fastställs att barnet har rätt till skydd både före och efter födseln. Det är motiverat att påminna om och ta upp till diskussion att abort inte enbart handlar om kvinnans kropp, utan att abort medför att ett enskilt människoliv avslutas.
I Finland kan abort göras med samtycke från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) fram till graviditetsvecka 24, trots att det på andra sidan sjukhuset på intensivvårdsavdelningen vårdas för tidigt födda barn i samma ålder. Det finns exempel från andra delar av världen där för tidigt födda barn som fötts så sent som i graviditetsvecka 21 har överlevt tack vare god intensivvård.
I praktiken bestäms alltså barnets mänskliga värde av om barnet är önskat eller inte. Ett hållbart mått på mänskligt värde kan dock inte vara hur önskad och efterlängtad en individ är. Mänskligt värde ska tillkomma alla, oavsett vad andra människor tycker om dem.
Befruktningen är det enda biologiskt entydiga ögonblicket vid vilket ett nytt, unikt människoliv begynner. Alla andra försök att fastställa tidpunkten för ett nytt människolivs början är i praktiken konstgjorda, oprecisa och godtyckliga – linjer ritade i vattnet. Måttet på vår samhällsmoral och civilisation bör vara hur väl vi kan skydda de som befinner sig i den svagaste och mest utsatta positionen.
Den svagaste människan i vårt samhälle är i många avseenden just det ofödda barnet. Barnet, som inte kan försvara sig själv.
Valtteri Korteniemi, Laukaa
(Medlem i S:t Olavs församling)
Artikeln har även publicerats i tidningen Keskisuomalainen den 7 april 2026.
***
Bildtext: Organisationen Elämän puolesta – Oikeus elämään ry (”För livet – Rätt till liv”) anordnade lördagen den 21 mars ett evenemang där 8 645 ljus tändes på trappan till Riksdagshuset. Antalet ljus motsvarade antalet aborter som utfördes i Finland under 2024. Evenemanget inleddes med en andakt och tal i Lutherkyrkan i Helsingfors. Där framförde generalvikarien Jean Claude Kabeza en hälsning från katolska kyrkan och bad en bön, eftersom biskopen var förhindrad att närvara.