För en tid sedan hade jag en ingående diskussion med kyrkans kommunikationsdirektör om vilken roll den katolska kyrkan spelar eller kunde spela i dagens Finland. Vi lever ju i en allt mer sekulariserad och mångkulturell omgivning samtidigt som den katolska kyrkan får allt fler konvertiter och nya katolska invandrare bl.a från Ukraina. Han nämnde att ca 4000–5000 av dom ukrainarna som kommit till Finland på grund av kriget teoretiskt kunde vara sk. uniater, alltså kristna som tillhör den katolska kyrkan och hyllar Gud enligt den bysantinska kristna traditionen och liturgin. Därför är det inte att förvåna att vi nu fått en ukrainsk präst som flyttat till Finland med sin familj. Han verkar inom Sankt Henriks katedralförsamling. Beklagligt nog talar han varken finska, svenska, engelska, franska eller ens tyska. Han koncentrerar sig tydligen på att endast betjäna den ukrainska minoriteten och inte andra i stiftet boende katoliker som i generationer hört till den bysantinska traditionen.
Finlands många religioner
I Finland fanns det år 2018 (senaste data) 144 religiösa samfund verksamma i vårt land. Det största samfunden är Finlands evangelisk lutherska kyrka med 3,6 miljoner medlemmar och 354 församlingar. Den näst största är den ortodoxa kyrkan med 53 258 (data från år 2023) medlemmar. Till de andra icke statliga religiösa samfunden hör ca 100 000 personer. Störst är Jehovas vittnen med ca 17 000 medlemmar, Finlands frikyrkor med 15 000 medlemmar och den katolska kyrkan med närmare 18 000 registrerade medlemmar. I vårt land antas det bo ytterligare tusentals människor som bekänner sig till den katolska tron, men som inte är registrerade eller har registrerat sig som medlemmar i församlingen.
Andra betydande religiösa samfund verksamma i Finland är ca 50 samfund vilka bekänner kristendomen som sin värdegrund, ca 50 muslimska samfund både sunni och shia (muslimer finns det säkert tiotusentals men de är uppdelade i många olika gemenskaper och är säkert inte alla registrerade), buddhister vilka upprätthåller 13 samfund. I vårt land verkar fyra hindu-samfund samt två judiska, ett i Helsingfors och ett annat i Åbo. Tio samfund anger ingen religion eller värdegrund som de bekänner sig till. Kanske består de i några fall av “satanister”?
Katolska kyrkan mitt i trosuppfattningarnas mångfald
Vi har m.a.o. i Finland ett sammelsurium av trosuppfattningar, värdegrunder och religiösa riktningar. Vår betydande globala och internationella katolska kyrka är en bland många. Jämfört med andra religiösa samfund har den katolska kyrkan vissa fördelar och styrkor. Vi hör till en gemenskap som omfattar ca. 1,4 miljarder människor i alla världsdelar och många olika kulturer och språkgrupper, vi har en enhetlig gemensam förvaltning både gällande tron och trossatser samt internationell politik. Vi har alltid något att falla tillbaka på. Vår religionsuppfattning hör till en av de tre uppenbarelsereligionerna. Vi omfattar både Gamla och Nya testamentet och traditionen. Som kyrka är vi en helhet. Den katolska kyrkan ger varje troende katolik en fast existentiell värdegrund och en positiv syn på framtiden. Uppenbarelsen och tron på det evige livet ger var och en hopp för framtiden.
Den katolska kyrkan i Finland har verkat i vårt land under modern tid i drygt 100 år. Vi har deltagit aktivt i att stöda Finland i dess självständighets process som internationell förmedlare. Vi har i samband med den omfattande immigrationen tagit hand och införlivat tusentals immigranter i kyrkan och att leva ett produktivt och meningsfullt liv i vårt land. Vi har gett dessa invandrare en samhällelig och religiös trygghet, en fast punkt i existensen. Man kan kanske beskriva vår relativt lilla nationella katolska kyrka som en immigrantkyrka. Prästerskapet är internationellt, främst även de invandrare, som på ett produktivt och progressivt sätt kommunicerar med personer från olika kulturer, språkgrupper och länder. Kyrkan har gedigen erfarenhet i att stöda och hjälpa personer vilka kommer och har kommit från krigshärjade områden såsom Chile på 1970-talet, Vietnam efter Vietnam kriget, från Ruanda efter folkmorden där. Idag så stöder vi de tusentals flyktingarna vilka kommer från Ukraina.
Begränsade resurser och stora uppmaningar
Den katolska kyrkans resurser i Finland är givetvis begränsade. Vi har för få kyrkor, församlingssalar, för få ordens systrar och bröder, för få präster. Vi har inte beskattningsrätt i Finland så de nuvarande medlemmarna får bära stora strån till stacken för att allt skall gå ekonomiskt ihop.
Man kan fråga sig vilken är då den katolska kyrkans roll i Finland bland dessa närmare 150 andra religiösa samfund förutom införlivande av invandrare i kyrkan och samhället. Den katolska kyrkan i Finland är inte en missionerande kyrka. De hundratals unga konvertiter som blir medlemmar kommer till kyrkan pga sin övertygelse och kanske missnöje med andra samfund. De upplever kanske en större helighet och meningsfullhet i den katolska kyrkan. Men de kommer också med sina gamla barlaster och religiösa uppfattningar. Här har kyrkans ledare en betydande roll i all förklara den katolska tron isynnerhet sakramenten den heliga eukaristins väsen och biktens betydelse för var och ens religiösa dagliga liv.
Den katolska kyrkans främsta uppgift är att föra människor närmare Gud och verka som ett instrument i hans frälsningsarbete. Kyrkans uppgift är därför främst spirituell, men kyrkan har också en samhällelig funktion. De olika aktiviteterna kring och i kyrkan är närmast till att hjälpa kyrkans tjänare i detta arbete.
Samhällelig roll
Den katolska kyrkan kommer alltid pga av sin natur att vara i konflikt med samhället och dess värderingar. Kyrkan kan aldrig godkänna t.ex. abort och eutanasi. Kyrkans uppgift för alltid att stöda och hjälpa de vilka är i nöd och söker en mening i sin existens. Kyrkan är ju Guds frälsningsinstrument på jorden. En kyrka som fokuserar för mycket på materiella ting och värderingar är på villospår. Vi kan och bör alla sträva till att bli heligare. På detta sätt kan vi hjälpa kyrkan och dess ledare att styra kyrkan i Finland, fatta sunda och nyttiga produktiva beslut och därmed också fylla vår samhälleliga roll och ansvar.
Däremot har den katolska kyrkan i Finland inte tagit på sig rollen som samhällets samvete i frågor om miljön, moral eller krig och fred eller ens social rättvisa. I stället har kyrkan huvudsakligen verkat och fokuserat sin verksamhet inåt. Kyrkan har inte deltagit i den samhälleliga debatten varken i skrift eller symboliskt. Man ser sällan en representant av kyrkan i TV eller radiodebatter. Inte heller syns kyrkan i sociala media. Man kan fråga sig om den katolska kyrkan närmast är en osynlig aktör i vårt allt mer sekulariserade samhälle. Inte heller internt deltar kyrkan i värdediskussioner eller med inlägg vad som är kyrkans tro, fel eller rätt. Kyrkan borde kanske sätta upp egna Q & A sidor i Fides var ovissa eller osäkra katoliker och andra kunde få svar på sina frågor eller funderingar. Här har vår nya biskop en utmaning – hur kan den katolska kyrkan i Finland få eller utveckla en större roll i den samhälleliga debatten och stärka tron bland stiftsmedlemmarna.
Vår katolska kyrka har mycket att ge och debattera. En bra gest var den gemensamma processionen tillsammans med den ortodoxa kyrkan för en tid sedan i Helsingfors från Uspenski katedralen till Sankt Henrikskatedralen. Fler symboliska handlingar behövs, men också konkret pastoralt arbete.
Jan-Peter Paul