Kyrkans resultat nästan i balans – men fortfarande starkt beroende av utländskt stöd
Katolska kyrkan växer stadigt i Finland, och tillväxten märks först på utgiftssidan: när församlingslivet blir livligare och verksamheten når allt fler behövs mer personal, fler lokaler och fler tjänster. År 2025 ökade kyrkans utgifter över hela linjen, särskilt personalkostnaderna och kostnaderna för lokaler. Glädjande är att också intäkterna ökade och att resultatet blev nästan balanserat. Ekonomin är dock fortfarande starkt beroende av utländskt stöd och poster av engångskaraktär.
Intäkterna från medlemmarna, det vill säga medlemsavgifter, kollekter och donationer tillsammans, ökade år 2025 från cirka 1 016 000 euro till cirka 1 146 000 euro, en ökning med nästan 13 procent. Den tydligaste drivkraften var kollekterna, som steg från cirka 367 000 euro till cirka 467 000 euro, alltså med drygt 27 procent. Det är glädjande och visar framför allt att elektroniska donationer – i synnerhet MobilePay – har gjort det lättare att delta i kollekten. Även donationerna ökade, från cirka 119 000 euro till cirka 137 000 euro. Intäkterna från medlemsavgifterna låg däremot i praktiken kvar på samma nivå och steg endast från cirka 530 000 euro till 542 000 euro, det vill säga med drygt två procent. Detta är ett fortsatt bekymmer: vårt medlemsantal ökar, men andelen medlemmar som betalar medlemsavgiften ökar inte i samma takt. Medlemsavgiften är ändå fortfarande den stabilaste och viktigaste grundpelaren i vår kyrkas ekonomi.
Resultatet för hela kyrkan förbättrades avsevärt. Bokslutet för 2024 visade ett underskott på cirka 259 000 euro, medan resultatet för 2025 låg nära balans, med ett underskott på endast cirka 8 000 euro. Förbättringen är verklig och välkommen, men bakgrunden till den bör redovisas öppet. En enskild testamentarisk donation på cirka 119 000 euro förbättrade resultatet väsentligt. Vi är djupt tacksamma för sådana gåvor, men eftersom de är av engångskaraktär kan man inte räkna med att de återkommer. Jämförbarheten mellan åren påverkas dessutom av en korrigering av periodiseringen av stödet från Bonifatiuswerk, vilket delvis förklarar förändringen i resultatet mellan åren. Utan dessa poster skulle lokalkyrkans resultat ha varit betydligt svagare. Detta är en viktig påminnelse om att en stabil ekonomi måste bygga på regelbundna intäkter, inte på enskilda exceptionella poster.
Utgifterna ökade under 2025 snabbare än de regelbundna intäkterna: i hela lokalkyrkan steg personalkostnaderna med mer än en femtedel och lokalkostnaderna med omkring åtta procent. Ökningen är till stor del ett resultat av medvetna satsningar på verksamheten, men den innebär också en varaktigt högre kostnadsnivå som måste finansieras på nytt varje år. Utvecklingen kräver därför även framöver en noggrann ekonomisk förvaltning och att de regelbundna intäkterna stärks i motsvarande takt.
Betydelsen av utländskt stöd är fortfarande stor, även om stödet minskar. De tyska organisationerna Bonifatiuswerk och Ansgarwerk bidrog år 2025 med sammanlagt cirka 559 000 euro till kyrkans verksamhetskostnader, jämfört med cirka 590 000 euro året innan. Utan detta stöd skulle vår kyrkas ekonomi uppvisa ett betydande underskott. Stödet är fortfarande nödvändigt för oss, men den gradvisa minskningen understryker vikten av att på lång sikt stärka vår egen ekonomiska självförsörjning.
Under året inleddes också betydande investeringar. Det största projektet är renoveringen av biskopshuset till följd av en fuktskada. Kostnaderna har aktiverats i balansräkningen som en pågående investering och belastar därför inte årets resultat. Dessutom genomfördes grundförbättringar i S:t Henriks katedralförsamlings lokaler. Investeringarna finansierades huvudsakligen med externa bidrag: sammanlagt erhölls över 600 000 euro, bland annat från Bonifatiuswerk och den amerikanska Clover Foundation. Dessa bidrag redovisas inte via resultaträkningen utan dras direkt av från anskaffningsvärdet i balansräkningen. Våra investeringar belastar alltså inte kyrkans egen ekonomi fullt ut – men samtidigt är de starkt beroende av stöd från internationella givare.
Det finns fortfarande betydande strukturella skillnader mellan församlingarna. De största församlingarna klarar sig väl, medan en del av de mindre församlingarna går med underskott redan med sin ordinarie intäktsbas. Att trygga verksamhetsförutsättningarna för dessa församlingar är en gemensam uppgift för hela stiftet och kan inte lämnas enbart åt deras egna intäkter.
Som helhet var 2025 ett ekonomiskt positivt år: intäkterna från våra medlemmar ökade, resultatet förbättrades och lokalkyrkans ekonomi utvecklades i rätt riktning. Samtidigt påminner bokslutet oss om att en stabil ekonomi byggs långsiktigt och på regelbundet stöd. Varje betald medlemsavgift och varje kollekt är en del av detta gemensamma arbete. Jag vill varmt tacka alla församlingsmedlemmar som genom sina bidrag bär upp vår kyrkas verksamhet – ert stöd gör allt detta möjligt.
Jag önskar alla våra läsare en välsignad början på hösten.
Tommi Reinikainen
Stiftsekonom
Närmare information om kyrkans ekonomi finns på katolinen.fi.