Den Katolska kyrkan i Finland växer stadigt från år till år. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär denna glädjande utveckling att vi måste ompröva hur vi samlar in medlemsintäkter. I nuläget täcker kyrkans regelbundna egna intäkter inte längre de ökande verksamhetskostnaderna. Som rapporterades i Fides nr 1/2025 ökade de så kallade medlemsintäkterna – det vill säga kollekter, församlingsavgifter och donationer – under 2024 med mindre än en halv procent jämfört med året innan, och uppgick till 1 015 000 euro. Däremot ökade kostnaderna avsevärt.
Kyrkans största utgiftsposter är personal- och fastighetskostnader, som år 2024 ökade med 22 respektive 12 procent jämfört med föregående år. I takt med att verksamheten växte ökade också antalet präster och annan personal med 17 procent, vilket påverkade både personalkostnaderna och fastighetskostnaderna, bland annat genom ökade boendeutgifter. År 2024 var kyrkans verksamhetsunderskott 259 000 euro. Vi måste därför säkerställa att medlemsintäkterna växer i takt med medlemsantalet, utan alltför lång fördröjning.
Utöver ovan nämnda medlemsintäkter fick kyrkan ifjol olika slags försäljningsintäkter (böcker, evenemang m.m.) på cirka 182 000 euro, och kyrkans investeringar (hyresbostäder och aktieinnehav) gav en avkastning på 298 000 euro. Förutom egna intäkter fick kyrkan betydande stöd, särskilt från Tyskland. Bonifatiuswerk bidrog med över 400 000 euro till lönekostnader och med 124 000 euro till andra verksamhetskostnader under år 2024.
Av diagrammet framgår hur beroende vi fortfarande är av extern ekonomisk hjälp för att täcka våra verksamhetskostnader. I grafen är alla belopp ovanför försäljningsintäkterna understödsmedel. Utöver stödet från Tyskland fick vi år 2024 ett allmänt bidrag på 111 000 euro från undervisningsministeriet. För närvarande består cirka 30 procent av våra intäkter av externa bidrag.
Investeringar, det vill säga större reparations- och byggprojekt, behandlas separat från verksamhetsbudgeten. I nuläget är det i stort sett endast möjligt att genomföra investeringar med hjälp av donations- och understödsmedel. År 2024 genomfördes ett omfattande renoveringsprojekt i S:t Josefs kyrka i Kuopio, med en kostnad på cirka 140 000 euro. Denna åtgärd genomfördes till största delen med stöd från Bonifatiuswerk. I biskopshuset upptäcktes en fuktskada i det nedersta våningsplanet. Utrednings- och planeringskostnaderna uppgick ifjol till 30 000 euro. Projektet fick stöd från både Bonifatiuswerk och den amerikanska Clover-stiftelsen, och själva saneringsarbetet utförs under år 2025. I det gamla karmelitklostret i Esbo gjordes planeringsarbeten för både renovering och nybyggnation. Kostnaderna uppgick till 49 000 euro och täcktes med stöd från den spanska Parentes-stiftelsen.
När det gäller vår verksamhetsbudget kan vi inte räkna med att stödet från Tyskland kommer att fortsätta på nuvarande nivå under överskådlig framtid. När det gäller våra egna intäkter är det tydligaste utvecklingsområdet församlingsavgifterna. Det kan uppskattas att färre än 10 procent av de vuxna i stiftet i dag betalar en regelbunden församlingsavgift. Enligt föreningsstadgans paragraf 7 är det ändå varje medlems skyldighet att stöda samfälligheten och sin församling med frivilliga bidrag samt betala en församlingsavgift, vars storlek bestäms av föreståndaren.
Om andelen betalande medlemmar fördubblades från tio till tjugo procent, skulle kyrkans ekonomi redan vila på en betydligt stabilare grund. Vi måste förbättra och förtydliga kommunikationen om hur viktigt det är att betala församlingsavgiften regelbundet, och göra det så enkelt som möjligt att betala. Det kan nämnas vid slutet av mässan i samband med meddelanden, men dessutom bör det vara klart för församlingsmedlemmarna hur avgiften betalas och hur man till exempel lägger in den som en stående överföring med rätt referensnummer.
Det nya medlemsregistret, som togs i bruk ifjol, möjliggör förhoppningsvis inom kort en effektivare digital kommunikation med församlingsmedlemmarna. För många skulle ett regelbundet nyhetsbrev från den egna församlingen säkert vara välkommet. I samband med ett sådant digitalt nyhetsbrev kan man också påminna om församlingsavgiften och ge en enkel möjlighet att betala den. Ökade intäkter från församlingsavgifter är i första hand en kommunikationsfråga. Att höja avgiften skulle sannolikt inte ge någon nämnvärd effekt.
Ekonomikontoret tackar varmt alla som redan nu betalar sin församlingsavgift regelbundet och önskar alla stiftets medlemmar Guds rika välsignelse och en solig sommar.
Tommi Reinikainen
Ekonom i stiftet
Ekonomikontoret
- Församlingarnas och stiftets bokslut finns till påseende på stiftets webbplats under katolinen.fi > Pikalinkkejä > Hiippakunnan talous (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)
- Anvisningar för hur man betalar församlingsavgift finns på katolinen.fi/jasenmaksut/ (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)