Författaren Lemmikki Louhimies har på egen bekostnad gett ut en ny faktabaserad roman om den helige Henrik i Finland. Här följer en kort intervju. Boken är skriven på finska.
Lemmikki Louhimies, du har skrivit en faktaroman med titeln Sankt Henriks himlaöron. Den publicerades i september. Vad är egentligen en faktaroman? Är den sann eller påhittad? Fantasi eller fakta?
Detta är kanske min upplysta gissning, min hypotes: tänk om den helige Henriks och kung Eriks dopresa gick till på detta sätt. Sanningen kan anas mellan raderna, som Serafim Seppälä säger. Det är ett skönlitterärt verk där jag har använt fakta som inspiration. Jag ville berätta om Henriks och kung Eriks utveckling för att kunna skildra tidsperioden bakom resan.
Varifrån kom inspirationen till ämnet?
En inspirationskälla var Juha Ruoholass forskning om Ravattula Ristimäki. Där har man funnit en begravningsplats och kyrkoruiner vid Aura å. Arkeologiska utgrävningar visar att tron fanns här redan före år 1150.
Handlade det alltså om att föra kristendomen till Finland på 1100-talet?
Enligt dagens kunskap fanns den redan tidigare, men som en liten minoritet. Man har funnit kyrkogårdar kring kyrkor, men de flesta trodde på illasinnade andar och trollkarlar.
I din bok finns också en uppdiktad person, skidfennen Oskari. Varför?
Oskari behövdes i berättelsen för att jag skulle kunna skildra den mörka världen av föreställningar som fanns i de hedniska sinnena på den tiden. Man kände till onda andar och häxor.
Kristendomen kom alltså inte till tomma huvuden?
Nej, här trodde man på Ahti, Björnen och många illasinnade andar. Det fanns häxor, skogsrån och mara. Det fanns Ukko, Kade och Kalma.
Var det enligt dig en dopresa eller ett korståg? Hur krigisk är din Henrik?
Min Henrik ville göra resan men strävade efter att undvika blodspillan. Han var motvillig till korståg men följde ändå med. Boken frågar: är det viktigare att döpa eller att döpa rätt, bokstavligt talat? Kan man tänka sig att dopet var nöddop?
I boken förekommer också andra helgon, och på baksidan ler den nyligen kanoniserade helige Carlo Acutis. Vad har han att göra med den helige Henrik?
Båda är älskade av Gud. Carlo Acutis var en tonårspojke som använde internet för att sprida Guds budskap och undvek sådant som Gud inte skulle ha gillat.
I berättelsen möts historia och nutid. Du måste ha haft ett syfte med det valet?
Ja. Helgonen har inte stannat i historien utan verkar fortfarande, och nya uppstår. Om man tvivlar på de förbönsmirakel som skedde på 1100-talet, när det inte finns skriftliga läkarintyg, så finns det bevis i vår tid. När man har bett om förböner från nutida helgon och helanden har skett, har de undersökts noggrant och dokumenterats. Logiskt sett kan man dra slutsatsen att bönerna kanske fungerade även på 1300-talet, om de fungerar på 2000-talet.
Varför finns det så många bilder i romanen?
Fotografierna av nutida helgon gör dem verkliga. Bildernas syfte är att mildra den känsla av legend eller saga som annars kunde uppstå. Kanske de också hjälper när berättelsen växlar mellan 1100-talet och vår egen tid.
Vad är dessa himlaöron? Hör man bättre?
Ja, de hör Gud.
Vilka är dina förhoppningar med boken?
Eftersom den helige kung Erik hör till berättelsen hoppas jag att någon vill översätta och ge ut boken på svenska.
Din bok är en egenutgivning. Var kan man få tag på den?
Den kan beställas i alla bokhandlar, också via katolinenkirjakauppa.fi. Man kan också be sitt bibliotek att skaffa den.
Eeva-Liisa Hurmerinta
Haastattelija är författarens vän och evangelisk-luthersk präst.