2.3.1949 – 5.2.2026
Pater Gianni kom till Finland år 2015. Enligt honom själv hade Jungfru Maria en dag bett honom att ta emot detta uppdrag. Han bodde på Stella Maris, där han verkade som andlig vägledare och som stiftets exorcist. Under pater Giannis tid på Stella Maris ordnades många olika verksamheter, bland annat evenemang för unga vuxna och sommarläger. Flera seminarister hann också bo på Stella Maris under dessa år, och pater Gianni spelade en viktig roll i deras utbildning och formation. Han hade ofta gäster från olika delar av världen. Pater Giannis gästfrihet gjorde ett djupt intryck på många; oavsett bakgrund eller personliga omständigheter tog han emot människor med öppna armar och tjänade dem efter deras behov.
Pater Gianni föddes år 1949 i Verona i Italien. Redan som ung pojke visste han att han skulle bli präst och gav ett löfte om detta till Jungfru Maria. Han inträdde i passionisternas kongregation år 1966 och prästvigdes 1974. Därefter tjänstgjorde han i flera länder och undervisade bland annat vid universitet. Förutom sitt modersmål italienska levde han långa perioder i Kamerun, i det Heliga landet och i Medjugorje, där han år 1987 grundade gemenskapen Oasis of Peace.
Pater Gianni lärde sig språken i de länder där han bodde. Under sina sista år i Finland firade han mässan huvudsakligen på finska och predikade då och då även på finska. Han behärskade Bibelns grundspråk och latin flytande, något som märktes både i hans tal och i hela hans sätt att vara. Det var som om han andades Guds ord.
I min egen andliga utveckling spelade pater Gianni en betydande roll. Han kände till överflödet i Guds nåd och förmedlade det utan att göra avkall på de anvisningar och bud som Jesus har gett oss. Hans undervisning var djupgående, men jag upplever att jag lärde mig ännu mer genom att helt enkelt följa hans liv, där Guds verksamhet – och kanske också de andliga makter som hjälpte honom – var tydligt synlig. Stella Maris var då en plats dit man med låg tröskel kunde komma för tidegärden, mässan, eukaristisk tillbedjan eller helt enkelt för att be och få andlig vägledning.
Varje år fungerade pater Gianni som guide och andlig ledare för flera grupper, särskilt i Medjugorje och i det Heliga landet. Själv reste jag tillsammans med pater Gianni och seminaristen Andy till Italien – bland annat Verona, Padua och Lucca – samt till Medjugorje. Resorna var andligt berikande men också fyllda av mänsklig glädje: avkopplande gemenskap, god mat och musik. Som motvikt fastade vi regelbundet på Stella Maris, steg upp tidigt och vakade ibland hela natten i tillbedjan. Jag såg aldrig något annat än sandaler på hans fötter.
Nedan följer några minnen från människor som stod pater Gianni nära under hans tid på Stella Maris.
Pater Giannis ankomst till Stella Maris var ett mycket glädjande besked. På Stella Maris skulle mässa firas varje söndag året runt, och det skulle finnas möjlighet att delta i regelbundna bönestunder och vardagsmässor. Stella Maris har varit en viktig plats för mig sedan ungdomen och för mina barn ända sedan deras barndom. Där har jag mött många katolska vänner som fortfarande betyder mycket för mig. Jag hade känt sorg över att det var så tyst på Stella Maris under vintern. Pater Giannis ankomst gav platsen en ny anda.
Pater Giannis närvaro fick också några av mina barn att återvända till kyrkan, och nya vänskaper började växa fram. Det kändes som om livet var rikt välsignat, och man kände sig trygg. Gemenskapen var underbart internationell.
Pater Gianni tog emot varje människa sådan hon var, som om han alltid hade känt henne. I hans sällskap kände man sig alltid trygg och tillförsikten inför framtiden var stark. Vi förlorade oerhört mycket när han lämnade Finland, men ännu den 1 januari 2026 skickade pater Gianni en nyårshälsning till den gemenskap som hade vuxit fram på Stella Maris under hans tid där.
Tack, pater Gianni, och god resa till himlen!
Birgitta
Jag träffade pater Gianni första gången i november 2016, alltså för ungefär tio år sedan. Jag gick då igenom en svår period i mitt liv. Jag led av depression och upplevde ensamhet och hopplöshet. Jag längtade efter en ny mänsklig och andlig början. På inrådan av fader Zenon Strykowski reste jag till Stella Maris.
Som gäst hos pater Gianni levde jag intensivt med tidegärden under hela dygnet, deltog i den heliga mässan och fick en stor mängd mänsklig och andlig vägledning, undervisning och förbön. I bastun hade vi många verkligt goda samtal på tu man hand.
Senare deltog jag i de ”ungdomshelger” som pater Gianni ledde på Stella Maris, även om ”gemenskapshelger” kanske vore en bättre benämning, eftersom även äldre personer oftast deltog. Dessa helger fick stor betydelse i mitt liv, och jag knöt vänskapsband som består än idag. Pater Gianni hade en särskild förmåga att samla människor omkring sig för att höra Guds ord; det kändes som om man vandrade tillsammans med aposteln Paulus. Som bröder och systrar i Kristus fick vi tillsammans delta i tidegärden, den heliga mässan, bönen och den eukaristiska tillbedjan. Att tjäna och tillbe tillsammans under pater Giannis ledning och genom hans tjänst hjälpte oss att finna styrka hos varandra för bönen.
Jag minns fortfarande pater Zenons ord när jag frågade vilken sorts präst som väntade mig. Han sade: ”Pater Gianni är en ganska noggrann italiensk präst, men också mycket mild och oerhört stark i bönen.” Så skulle jag beskriva honom än idag. Jag skulle dessutom lägga till att han var en utmärkt kock. Det som särskilt utmärkte honom var kärleken till människor och till vår Moder, den heliga Jungfru Maria, liksom hans starka och disciplinerade böneliv och hans noggrannhet. Jag minns honom som en präst som var fast i sin tro och aldrig gjorde några kompromisser med sanningen. Han försvarade alltid Kristus med mod, värnade om eukaristins värdighet och motsatte sig all negativ utveckling, både i samhället och inom kyrkan.
Jag saknar pater Gianni, det förnekar jag inte. Men han har kämpat den goda kampen och segrat. Jag tror att han är ett helgon, även om det inte är min sak att avgöra. Tack för att du fanns i mitt liv, pater Gianni, och tack för att jag fick förmånen att tillbringa tid tillsammans med dig i bön och tillbedjan, i bastun, vid måltiderna, skämtande, glädjande mig och skrattande tillsammans med dig.
Med saknad och i bön,
Jukka
Sammanställt av Tea Laurila