Låt oss drömma – vägen till en bättre framtid
Den katolska kyrkan har imagen av att vara legalistisk och dogmatisk. I synnerhet den ortodoxa kyrkan har genom tiderna kommit med detta slags kritik. Delvis stämmer det säkert. Den kanoniska lagen och de otaliga encyklikorna som kyrkan tyr sig till kan bifoga en dylik image. Men allting är inte lag och bestämmelser. Världen förändras och blir allt mer komplicerad. Nya teknologier såsom internet och därmed sammanhängande sociala media, den globala finansiella marknaden och alltings “omedelbarhet” förändrar hur vi ser på verkligheten. Covid-19 pandemin är idag en betydande faktor i de förändringar som påverkar allting. Påven Franciskus har tagit dessa utmaningar på allvar. Han har i sin senaste bok diskuterat sin syn på vår tids förändringar och de utmaningar som de leder till. Boken är en varning men också hoppingivande fast de bakomliggande aktuella hoten består.
Den relativt korta boken Let us dream, the path to a better future är indelad i tre kapitel. Det första kapitlet är en beskrivning av nuläget, det andra tankegångar kring valmöjligheter och slutligen det tredje kapitlet en vägvisare för framtiden. Grundläggande är att covid-19 pandemin blottar samhällens värderingar. Vi måste välja mellan ekonomi och hälsa. Vardera valen gäller oss som människor och individer. Vi måste klart ombedöma våra värderingar och inte falla tillbaka in i gamla tankegångar som gällde före covid-19 pandemin som började i mars 2020. Status quo är inte längre acceptabelt eller ens möjligt.
Påven ställer oss inför ett hårt val. Han konstaterar att det är bättre att leva ett kort liv var man hjälper andra än ett långt liv var man inte bryr sig om sina medmänniskor. Livets längd som sådan är ingen välsignelse. Att samla på sig rikedom och makt är en illusion. Gud vill att vi tjänar varandra och inte lever ett liv i omättlig konsumtion. Dagens hot är en allt ökad individuell narcissism, var man egentligen är kär i sin egen bild (image) och sig själv, eller modfäldhet var man klagar över allting. Detta kan leda till ett liv i sorg och ett försvagat andligt liv som slutligen leder till allmän pessimism, hopplöshet och den negativa existentiella uppfattningen att alla dörrar är stängda för en. En dylik situation leder till att man småningom blir främmande för sig själv och tappar förståelsen för verkligheten samt empatin för andras svårigheter.
Gud är inte likgiltig, känner inga kompromisser och agerar omedelbart
I dagens samhälle är vi alla dagligen påverkade av desinformation och en förvrängd bild av verkligheten. Individen blir ständigt utnyttjad på många olika sätt inte minst sexuellt. Dagens ledande synd är kanske bristen för respekt för individens värde. Här nämner påven i synnerhet politiker, journalister och jurister vilka har ett speciellt ansvar för sina medmänniskor. De har i många fall t.o.m. tappat förståelsen av det allmänna goda (common good).
Påven lyfter fram begreppet stoppage, en radikal händelse i ens liv som ändrar på alla ens livspremisser. Det kan vara fråga om en skilsmässa, misslyckande i en affär eller en konkurs. Ofta är det fråga om att en person som man litade på lurade och bedrog en på ett avgörande sätt. Detta leder till “hjärtats kris”. Covid-19 är också en stoppage. Lösningen är en radikal förändring av ens liv saltat med lite humor. Vi måste hitta nya idoler och bygga på relationer som man tappat bort. Om man håller fast vid det gamla blir situationen i framtiden bara värre. Man måste hitta glädjen i livet. Man måste fatta beslut. Man måste återfinna de verkliga viktiga värden i livet.
Kvinnans roll
Påven anser att ett tecken på världens pågående globala kris är att kvinnorna får allt mera ta över det allt svårare beslutsfattandet. Kvinnorna har en allt större roll i politiken och i näringslivet. Kvinnor är mera öppna för nya möjligheter och har kanske mera realistiska krav. Franciskus anser att kvinnorna har fått denna färdighet från det praktiska verkliga livet ofta på gräsrotsnivå. Kvinnor strävar efter en ekonomi som är mera upprätthållande, skyddande, uppbyggande och inte bara reglerande. De är inte endast för att man blir rikare utan att istället strävar de efter något hållbart också på längre sikt. Det är inte fråga om en ekonomisk ideologi utan om en verklig strävan efter en mera humanistisk värld var alla har rätt till boende, land och arbete. Påven har i en allt högre grad utnämnt kvinnor till betydande ställningar inom sin egen organisation och till internationella organisationer. Franciskus anser att kvinnor helt enkelt är bättre administratörer än män. Han har fått den bästa rådgivningen just av kvinnor. Män är helt enkelt för rigida i dagens föränderliga värld.
Synoder och ensamhet
Påven skriver en hel del om de senaste synoderna bl.a om familjen och Amazonas. I dagens värld har det blivit allt mer betydelsefullt att visa respekt för varandra, inte utgå ifrån ideologier eller förutfattade meningar eller agendan. Framförallt måste man visa tolerans.
Franciskus är orolig för den allt mera omfattande ensamheten. Här har kyrkan en viktig roll. Kyrkan, lokalförsamlingar och religiösa grupper måste vara inkluderande och arbeta för det allmänna goda. Ingen får lämnas ensam. Individens rättigheter är inte individualistiska. Vi hör alla till det “kristna folket”. Kristus kom till folket, för genom att tjäna andra tjänar vi också oss själva.
Neo-liberalismen
Påven är kritisk till den neo-liberala ekonomiska ideologin. Denna ideologi har förlorat förståelsen att jordens alla tillgångar faktiskt är menade för alla, var och en av oss. Det är inom familjen som människan hittar meningen i sitt liv. Det är inom familjen som man lär sig (eller borde lära sig) förtroende för varandra, livets verkliga mening och gemensam solidaritet. En människa som rivs loss från denna gemenskap blir rotlös och ett offer för manipulation både ekonomisk och politisk. Rotlösa människor kan lättare domineras och dras in i alla möjliga grupper och sammanhang. Religionen och en stark tro är de bästa medlen för att motarbeta en dylik situation.
Neo-liberalismens laissez-faire-attityd förstör det allmänna goda. Inom denna ideologi kan rikedom fritt cirkulera för att åstadkomma ojämlikhet och enorma t.o.m. globala miljöskador. Neo-liberalismen förslavar oss, skapar konflikter, exkluderar de fattiga, och slutligen hotar hela planetens framtid. Den helige Basileios den Store (330-379) konstaterade att pengar är djävulens skit. Neo-liberalismens enda målsättning är ekonomisk tillväxt i det oändliga.
Påven anser att vi borde sträva efter en ekonomi var målsättningen är beaktande av människans värde, arbete för alla och bibehållande av ekologisk mångfald. Det kan inte vara rättvist att en procent av jordens befolkning äger hälften av jordens tillgångar. Neo-kapitalismen suger bort medel och resurser från den sunda marknadsekonomin. Istället finns pengarna i skatteparadis som endast nyttjar aktieägarna och inte de verkliga intressenterna. I begreppet vinst måste ingå även de sociala och ekologiska kostnaderna. Livets mening kan inte begränsas till att skaffa sig allt mer kapital (pengar). Påven lanserar begreppet de tre “L – bokstäverna”, nämligen land (land), boende (lodging) och arbete (labour).
Livets värde
Påven lyfter fram frågan kring livets och dödens ideologier. Vi följer idag internationellt och i många länder dödens ideologi. Båtflyktingar och flyktingar dör nästan dagligen då de strävar efter ett bättre liv i Europa och USA. I välden genomförs årligen 40 miljoner aborter eller lika många barn dödas som motsvarar mer än två gånger Nordens hela befolkning eller fyra gånger så många som avlivades i Auschwitz. Ett mänskligt liv kan aldrig vara en börda. Eutanasi elled dödandet av sjuka och gamla har i många länder blivit alldagligt, ja nästan normalt. Man har helt enkelt förlorat förståelsen för värdet av ett mänskligt liv. Många länder har på detta sätt blivit exkluderande för de svaga eller försvarslösa i samhället, konstaterar Franciskus.
Påven kommer med flera konkreta förslag hur den nuvarande fördärvliga situationen kunde förbättras. Beträffande land är han för småskalighet och emot den brutala exploateringen som storindustrin bedriver mot jorden. Här nämner han bl.a. överproduktionen med hjälp av konstindustriella, kemiska och biologiska metoder samt den massiva förstörelsen av jordens skogar i synnerhet i Amazonas, men också i Norden. Beträffande boende borde vi skapa områden som stärker samhörighet och inte, som idag, befrämjar ensamhet, anonymitet och utanförskap (enrummare). Boendet borde vara familjevänliga och logistiskt planerade så att man har lätt att komma till och från arbetet och skolan. Grundtanken är att arbetet är skapelse och borde omfatta det allmänna goda. Ett företag är inte endast “privat” och får inte endast gynna ägarna. Arbete omfattar två dimensioner: en gällande individen och en annan gällande det allmänna. En viktig grupp är de arbetslösa och deras insats i det allmänna goda. Hela skattesystemet borde förnyas för att beakta de sociala skillnaderna, likaså begreppet arbetstid. Påven är genuint orolig för vart världen och mänskligheten är på väg. Hoppet finns i alla fall i Gud som inte glömmer eller lämnar sina skapade allena.
Jan-Peter Paul
Källa:
Pope Francis: Let us dream. The path to a better future. Simon & Schuster, London etc, 2020. 149 pages.
