HS svarar i sin fredagsupplaga på frågor från små barn upp till tio år. En nioårig flicka ställde frågan gällande livets mening (HS 17.11.23). Frågan är existentialistisk till sin natur men har också en religiös innebörd. Frågan besvarades av professorn i filosofi vid Helsingfors universitet som doktorerat i moralpsykologi, Antti Kauppinen. Huvudinnehållet i svaret till den nioåriga var att livet är en tillfällighet. Vi är resultatet av en evolutionär process utan att någon överhuvudtaget skulle ha viljat vårt varande. Vår existens är egentligen i grund och botten helt meningslös och kan jämföras med strömmingens, myrans och andra levande varelsers existens. Å andra sidan kan en enskild individs liv få mening om något faktiskt är värt att sträva efter. Grundläggande är om man kan ge en annan individ orsak att vara tacksam för att man existerar. Vi kan t.ex. sköta om en annan, skapa något nytt eller motarbeta miljöförstöringen. Ur Kauppinens svar kan man läsa att livets mening är arbete och att vara en ekonomisk resurs i produktions- och konsumtionssamhället.
Svaret till den nioåriga flickan ger inte hopp om framtiden eller varför man existerar. Svaret hör hemma till 1930-talet totalitära ideologier som beskrivits av Hannah Arendt i sitt verk on den totalitära staten.
Enligt vår katolska tro är människans liv heligt och en gåva av Gud själv. Gud, den Helige Anden, är livgivaren och sålunda har människan ett speciellt förhållande till Gud. Bara Gud kan ge liv och endast han har rätten att ta det. Vårt liv som katolska kristna har en mening. Vi bildar tillsammans Guds heliga kyrka på jorden. Vår uppgift är att hjälpa alla att få del av Guds frälsningsplan och komma, efter vår lekamliga död, till himmelen inför Guds ansikte. Vårt liv har därför en djupare mening och innebörd. Vi är genom vårt dop Guds verktyg, hans medhjälpare på jorden. Denna heliga uppgift kan vi fullfölja genom att försöka leva ett heligt liv och genom att vara exempel för andra.
Vi är alltså mer än bara “strömmingar” eller “myror”. Denna mening av livet hör hemma till de totalitära ideologierna kommunismen och nazismen samt i vår tids neo-liberala konsumtionssamhälle och de relativiserande ideologierna. Livet är inte endast en existens var man samlar allt mer på sig på bekostnad av andra och utnyttjar hämningslöst jordens begränsade resurser.
Jag anser att det är verkligen synd att en högt uppsatt akademiker inte ger hopp åt unga så att de ser en djupare mening i sin existens än endast som konsumenter och arbetare.
Jan-Peter Paul