Människans värde
Coronapandemin har åter lyft fram frågan om vad ett mänskligt liv är värt. Olika länder har valt olika strategier för att förkorta den tid som viruset antas härja i landet. Vissa länder har valt att isolera vissa områden, städer och regioner och att placera riskgrupper i karantän. Andra har låtit viruset härja fritt i samhället, men de flesta har valt en mellanväg. Strategierna har givetvis att göra med nivån på landets hälsovård och tillgången på materiella och mänskliga resurser. Vissa länder följer inte WHO’s och ECDC’s rekommendationer. Miljoner är smittade, hundratusentals har allvarliga symptom, många har dött och ännu fler kommer att dö.
En avgörande faktor i bekämpningen av coronaviruset tycka vara status av landets ekonomi och dess konkurrenskraft när pandemin äntligen är över. En majoritet som då har dött är gamla, över 80 år, och personer med grundläggande eller bakomliggande allvarliga andra sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, astma, cancer etc. Strukturen på personens genetiska uppbyggnad tycks också vara en viktig faktor.
De avgörande ekonomiska faktorerna är landets konkurrenskraft och företagens börsvärde samt hur snabbt landets befolkning uppnår en viss immunitetsgrad. Man talar om en V-, U- och L- kurva. En V-kurva innebär att man snabbt uppnår en viss nivå av immunitet i hela samhället för att sedan ekonomin åter kan växa. U-kurvan innebär en långsammare ekonomisk tillväxt och en L-kurva att viruset härjar länge i landet. Vilken strategi man väljer har en direkt påverkan på dödsfallen och antalet döda. Det är sist och slutligen en etisk fråga på samma sätt som diskussionen om abort eller eutanasi. Man ställer ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft mot mänskligt liv.
Det är märkvärdigt att man i den allmänna debatten i en demokrati inte överhuvudtaget lyft fram den etiska dimensionen. Alla kommer att dö. Frågan är när och under hurudana betingelser. När man fattar beslut om liv och död på en samhällelig nivå måste man bedöma vems liv är viktigt och vems är viktigare än en annans. Man talar i vissa fall om meningsfulla livsår. Skall man verkligen sköta om en gammal människa som kanske i alla fall bara har några få år kvar att leva? Hur är det med en cancersjuk som kanske inte heller har så många år kvar om han eller hon får tillräcklig vård? Samhällets resurser är begränsade. God vård under coronapandemin räcker helt enkelt inte till för alla.
I vår katolska kyrka anser vi att varje liv är viktigt och värt att leva även under den pågående coronapandemin. Det är en tid av uppoffringar. Vi läser om Maximilian Kolbe som gav sitt liv för en annan i ett koncentrationsläger i Polen. I Italien kan vi läsa om en katolsk präst som gav sin andningsmaskin för en annan för att sedan själv dö av coronavirusets komplikationer. Dessa två är exempel på verklig kristen kärlek. Men att ge sitt liv för landets ekonomi eller företagens börsvärde är en helt annan fråga. Kristen kärlek är kärlek till sin nästan. Jesus visade kärlek till Lasarus och hans systrar när han väckte honom från de döda, eller när Jesus botade sjuka, gav den blinda synen, gav mat åt de fem tusen som kom och lyssnade på honom och gjorde många andra friska. Hans förhållande och agerande gentemot nästan var direkt, omedelbart och personligt. Han räddade inte Israel från Roms grymma ockupation eller lättade på landets skattebörda.
Under dessa tider då människovärdet står på spel och omvärderas av myndigheterna och beslutsfattarna, då vissa grupper anses mindre ”värdefulla” för samhället, ger det oss kristna möjligheter att visa kristen kärlek till våra nästan. Idag är det åter de svaga i samhället som får bära den största bördan. Det är de gamla, de sjuka, minoriteter och de som inta kan försvara sig, som är våra nästan.
Coronapandemin kommer att ta slut. Vi borde inte då återgå till det gamla konsumtionssamhället var den ledande tesen är ”att konsumera allt och alla”. Vi borde kanske däremot resa och konsumera mindre. Vi borde ha lärt oss en annan mera bestående livsstil var vi värnar om varandra men också om miljön. Kanske vi då ha lärt oss att jorden är en gåva av Gud. Han har nu gett oss en allvarlig varning. Ändra på er eller gå under.
Jan-Peter Paul
