Vördnadsvärde Guds tjänare Eduard Profittlich (1890–1942)
Medlem av Jesu sällskap, titulärärkebiskop av Adrianopel, apostolisk administratör av Estland.
Hans martyrskap blev känt först många år efter hans tragiska död, i och med Sovjetregimens fall. I fängelset, dit han fördes år 1941, försämrades hans hälsa på grund av de hårda levnadsförhållandena och umbärandena.
Han utsattes för upprepade tortyrer, men han svarade alltid att hans enda uppdrag hade varit att ge de troende, som anförtrotts honom, en religiös fostran.
Eduard Profittlich föddes den 11 september 1890 i Birresdorf i Tyskland i en bondefamilj och växte upp i en stor familj. Efter att ha avslutat sina klassiska studier trädde han 1912 in i prästseminariet i Trier, men redan året därpå kände han sig dragen till Jesu sällskaps andlighet och blev antagen till jesuiternas novitiat i Heerenberg i Nederländerna. Vid första världskrigets utbrott inkallades han till den tyska armén och placerades inom sjukvårdstjänsten. Efter kriget återupptog han sina studier i filosofi och teologi och prästvigdes den 27 augusti 1922. Han skickades sedan till Polen, där han avlade doktorsexamen i filosofi och teologi vid Jagellonska universitetet i Kraków.
Senare skickades han till Estland som en del av Jesu sällskaps östmission och fick det pastorala ansvaret för Sankt Petrus och Paulus församling i Tallinn. Den 11 maj 1931 utnämnde påve Pius XI honom till apostolisk administratör av Estland. Profittlich ägnade sig åt att återuppbygga den lokala katolska gemenskapen, som vid den tiden var liten. Han utarbetade en pastoralplan, förbättrade den lokala prästerskapets utbildning, grundade nya församlingar och bjöd in präster, ordensbröder och ordenssystrar från Polen och Tjeckoslovakien för att evangelisera och stödja den kristna gemenskapens utveckling. I november 1936 utnämnde påve Pius XI honom till titulärärkebiskop av Adrianopel, och i december samma år mottog han biskopsvigningen.
Efter Sovjetunionens ockupation av Estland den 17 juni 1940 arresterades nästan alla präster. Profittlich, som hade möjlighet att återvända till sitt hemland, valde i stället att stanna i Estland för att vara kvar hos sina troende. Han arresterades den 27 juni 1941 och deporterades till Kirov i Ryssland, där han utsattes för upprepade tortyrer. Han svarade med att förklara att hans enda uppdrag hade varit att ge de troende en religiös fostran. Han dömdes till döden, men han dog i fängelse den 22 februari 1942 av de lidanden han genomgick innan domen hann verkställas.
Säkerheten om hans martyrskap blev känd först många år efter hans tragiska död, i och med Sovjetregimens fall. I fängelset, dit han fördes år 1941, försämrades hans hälsa på grund av lidanden och hårda levnadsförhållanden.
Vad gäller det formella erkännandet av hans martyrskap ex parte persecutoris (från förföljarnas sida) var hans arrestering orsakad av den kommunistiska regimens starkt antireligiösa hållning, vilket tydligt framgår av förhörsprotokollen. Den huvudsakliga orsaken till hans avrättning var alltså odium fidei – hat mot tron.
Vad gäller det formella erkännandet av hans martyrskap ex parte Servi Dei (från Guds tjänares sida) var han fullt medveten om de faror han utsatte sig för genom att stanna i Estland, särskilt med tanke på sitt tyska ursprung. I ett brev till sin familj den 8 februari 1941 uttryckte han sin fasta beslutsamhet att möta vad som än skulle komma och att offra sin frihet och sitt liv för Kristus. I ett brev till Vatikanens statssekreterare, kardinal Luigi Maglione, försäkrade han att han lämnade sitt öde i Guds händer, i full tillit till att Herren skulle förbli vid hans sida. Förhörsprotokollen visar tydligt hans tro samt hans syn på människans värdighet och frihet, som stod i skarp kontrast till den kommunistiska ideologin.
Eduard Profittlich är välkänd i Estland, och vördnaden för honom är utbredd. Det finns också vittnesmål om nådegåvor som erhållits genom hans förbön.
Den stiftsliga undersökningen genomfördes vid Estlands apostoliska administration mellan den 29 maj 2018 och den 5 mars 2019, med en kompletterande undersökning i Tallinn mellan den 12 juli och den 16 oktober 2019. Den rättsliga giltigheten av de stiftsliga undersökningarna bekräftades den 12 juni 2020. Den historiska sessionen hölls den 9 maj 2023, de teologiska rådgivarnas särskilda möte den 12 mars 2024 och den ordinarie sessionen för kardinalerna och biskoparna den 10 december 2024.
[Officiella biografin (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)]
– Informationssida (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)
Översättning/ai